<p>Kranskommunerna till Karlstad använder sig av en begränsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskränkt förankring i de teorier som är skrivna kring ämnet. Deras arbete baseras på olika stor budget samt olika förutsättningar. En genomgående röd tråd i undersökningen är att imagen av en kommun speglas av åskådarens erfarenheter. Beroende på vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bär med sig förändras bilden sändaren kommuniceras ut. Det gör att deras arbete formas på olika sätt. Syften med uppsatsen är att undersöka hur kranskommunerna arbetar med marknadsföring mot barnfamiljer och om kranskommunernas identitet stämmer överrens med barnfamiljernas image.</p><p>Den teoretiska referensramen är indelad i två delar. Den första behandlar kranskommunerna och de olika verktyg som finns att tillgå vid marknadsförandet av en kommun. Den andra delen behandlar åskådaren, barnfamiljerna i Karlstads syn och flyttbenägenhet till de tre kranskommunerna, där identitet och image är två centrala begrepp.</p><p>Både en kvalitativ och kvantitativ undersökning har gjorts. Den kvalitativa tog sin form utifrån kranskommunerna och de ansvariga för marknadsföringen hos dem. Det gjordes två öppna intervjuer på respektive kranskommun. Den kvalitativa grundade sig i 186 barnfamiljer som alla fick besvara en enkätundersökning. De två ansatsernas uppbyggnad arbetade vi fram utifrån vår problematisering och operationalisering</p><p>Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från den visar att kranskommunerna arbetar för lite och på ett felaktigt sätt när de kommunicerar till sin målgrupp. De största fel de gör är att de inte segmenterar marknaden. De fokuserar helt enkelt inte på en målgrupp utan riktar sitt budskap till alla. Ett annat fel två av kranskommunerna gör är att de inte inser att de är på en konkurrerande marknad. I den andra delen kom vi fram till att Forshaga är den kommun som lyckats bäst med arbetet och har den bästa imagen hos barnfamiljerna. Grums är den kranskommun med den mest negativa imagen. Attribut som påverkar personens image gentemot kommunen beror mycket på vilken relation den har till platsen. En person som besöker kommunen ofta eller bott där förut har en mycket bättre bild än en som aldrig besökt kommunen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-596 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Andersson, Jenny, Hellsing, Oskar, Jonasson, Andreas |
| Publisher | Karlstad University, Division for Business and Economics, Karlstad University, Division for Business and Economics, Karlstad University, Division for Business and Economics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds