Prior research on trust has deemed that negotiations and showing disagreements in professional settings are instrumental for improving learning processes. This thesis attempts to use this prior knowledge to distinguish the patterns of negotiations. How they are initialised, sustained, and reach a ‘balanced outcome’. Because there has yet not been any clear mention of what the ‘agreements’ in negotiations might be, I employed a unique binary categorisation where agreements and disagreements were noted during negotiations. It was found that negotiations are highly dependent on the surrounding environment, and negotiations are improved when actors are supplied with the appropriate geographies where agreements/disagreements become natural to express. Although, initially beliefs were that this could be a convenient approach for using a trust-based framework, it led to the recognition that ’agreements’ in negotiations instead should be distinguished as ’consensus’. When actors had established some consensus on important issues at conferences it was observed that it improved negotiations. Furthermore, this proposed that conclusions achieved from these 'patterns of negotiations' were more likely to be transferred from formal-to-informal and informal-to-formal milieus. / Förhandlingar och missnöjesuttryck är en tongivande faktor när det kommer till kunskapsdelning i professionella sammanhang, enligt tidigare forskning. Denna uppsats tar avstamp i detta och försöker konkret skildra hur förhandlingar fungerar i praktiken; och de samband som kan ses med hjälp av ett tillitsbaserat ramverk. Målet är att förstå på vilket sätt förhandlingarna inleds, pågår och slutligen når 'balanserade lösningar'. Eftersom det råder ett underskott av beskrivningar på vilket sätt 'enighet' tar sig uttryck i förhandlingar, har jag försökt att beskriva denna tillitsbaserade process genom en unik binär utväxling mellan enighet/oenighet. Det bekräftades att förhandlingar beror av den omgivande miljön och att de berikas av olika nöjes- och missnöjesuttryck. Samt, att graden av enighet/oenighet passar mer eller mindre bra beroende på var aktörerna befinner i just det tillfället. Även om angreppssättet kändes rimligt initialt visade det sig att 'enighet' bäst kan förstås som 'konsensus'. När konferensdeltagarna etablerat konsensus kring viktiga sakfrågor blomstrade gängse förhandlingar mellan dem. Dessutom pekade resultatet på att de lösningar som uppnåtts genom att aktörerna först etablerar konsensus och sedan får möjlighet att visa på ömsesidigt engagemang i diskussioner där missnöjesuttryck känts lämpliga; gör att lösningar enklare förflyttas från formella till informella miljöer, och vice versa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-532148 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Larsson, Alfred |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.002 seconds