Detta arbete har genomförts i samarbete med Vägverket Region Mitt med syfte att utvärdera hur bedömningen i de samlade effektbedömningarna är genomförda. En samlad effektbedömning är ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vägprojekt kommer medföra utifrån befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrån en upprättad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska både de effekter som kan värderas monetärt och de som inte kan värderas ingå. Ett flertal miljöeffekter som påverkan på naturmiljö, markanspråkstagande och barriäreffekter är svåra att värdera monetärt och hamnar då under ej prissatta effekter. Dessa ska utifrån det som framgår av exempelvis miljökonsekvensbeskrivningen bedömas. Då bedömningen blir individberoende utförs de med varierande kvalitet. Handledningen för den samlade effektbedömningen säger att ej prissatta effekter av betydelser ska ingå och att en motivering ska ges. Det medför att upprättaren av den samlade effektbedömningen själv måste sortera ut de effekter som bör ingå. Det gör att de samlade effektbedömningarna blir subjektiva då påverkan av en effekt kan tolkas olika. Den samlade effektbedömningen upprättas av konsultfirmor på uppdrag av Vägverket och i denna studie har två regioner, Mitt och Sydöst med respektive konsultfirmor jämförts. 16 projekt ingick i studien, 8 projekt från Region Mitt och 8 projekt från Region Sydöst. I studien låg fokus på de miljöeffekter som påvisades och de dokument som granskades var miljökonsekvensbeskrivningar samt de miljöeffekter som finns beskrivna i de samlade effektbedömningarna. För att systematiskt ta fram vilka effekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningarna har en innehållsanalys använts. Resultatet från studien visar att ingen samlad effektbeskrivning fullständigt speglar de effekter som framgår i miljökonsekvensbeskrivningarna. Majoriteten av de samlade effektbedömningarna har bedömningar som godkänts med anmärkning medan några blev underkända. Det går utifrån studien inte att påvisa någon större skillnad mellan regionerna utan den handledning som finns för den samlade effektbedömningen används likartat i båda regionerna. Vissa brister i den samlade effektbedömningen kunde påvisas som bland annat att begränsningen av antal sidor sänker kvalitén, att vissa indikatorer som används är för omfattande samt att måluppfyllelsebedömningen för miljömålet är svårgenomförbar som den i dagsläget är utformad. Vägverkets verksamhet ska sträva efter att uppnå de transportpolitiska målen och de projekt som genomförs bör därför bidra mot de långsiktiga målen. Några av de åtgärdsförslag som rapporten mynnade ut i var att sidantalet och där med innehållet bör ökas. Detta för att få ett mer utvecklar innehåll som på ett representativt sätt kan avspegla de effekter som vägprojektet medför. Andra förslag var att hänvisningar till miljökonsekvensbeskrivningen skulle underlätta granskningen av den samlade effekt beskrivningen, att några indikatorer som används bör delas upp då de i dagsläget är för omfattande samt att måluppfyllelsebedömningen för miljömålet bör ses över då dess omfång är för stor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-57112 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Näslund, Philip |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds