Instagram är ett socialt nätverk som är väldigt populärt i Sverige. Nätverket används för att dela information eller ta del av information i bildform från konton som användaren har valt att följa. Spridningen av information om klimatförändringarna behöver bli mer verkningsfull då människors miljöförstörande vanor är ett problem och måste ändras, men invanda beteendemönster kan vara svåra att bryta. Allmänheten behöver en knuff i rätt riktning för att leva mer klimatsmart och göra miljövänligare val. Studiens syftar till att, på ett kvalitativt sätt, undersöka hur ett flöde på Instagram kan påverka universitetsstudenter med fokus på klimatförändringar. Frågeställningen som uppsatsen utgår från är; Hur påverkas användaren, ur ett miljöperspektiv, av ett flöde på Instagram? Tillvägagångssättet för att undersöka detta innebar att deltagarna använde ett modifierat instagramkonto, och de metoderna som undersökningen använder är dagbok och individuella semistrukturerade intervjuer. Mönster i det insamlade materialet från dagböckerna och intervjuerna struktureras under olika teman och resultatet visar att studiens deltagare har påverkats på olika sätt. De har lärt sig nya saker, agerat efter tips och recept, handlat second hand, följt konton som sprider information om miljön från sitt egna instagramkonto samt haft klimatsituationen mer frekvent i huvudet. Alla dessa typer av handlingar har gemensamt att de inte är några stora livsomställningar, utan snarare enklare handlingar som är lätta att tillämpa i vardagen. Mer komplicerade handlingar, som att börja odla kryddor själv, väckte mer ett intresse och handlingen utfördes inte. Diskussionen tar upp orsakerna till de olika sätten som deltagarna har påverk och knyter an till teorier om socialt inflytande och nudging. / Instagram is a social network that is very popular in Sweden. On Instagram, users take part of information in the form of images from accounts they have chosen to follow. The dissemination of information regarding climate change needs to be more effective. People's environmental degradation habits are a problem and need to be changed, but rooted behavior patterns can be difficult to break. The public needs a nudge in the right direction to live more climate-smart and to make more environmentally-friendly choices. The aim of the study is to, in a qualitative way, investigate how a feed on Instagram, can affect university students with a focus on climate change. The research question which the paper is based on is; How is the user affected, from an environmental perspective, by a feed on Instagram? The approach to investigate this meant that the participants used a modified Instagram account, the methods used are diary and individual semi-structured interviews. Patterns in the collected material from the diaries and interviews are structured under different themes and the result shows that the participants of the study have been affected in different ways. They have learned new things, acted on tips and recipes, shopped second hand, followed accounts that spread information about the environment from their own Instagram account, and had the climate situation more frequent in their thoughts. All these types of actions have in common that they are no big life adjustments, but rather simpler actions that are easy to apply in everyday life. More complicated actions, like growing their own herbs, raised an interest and the action was not performed. The discussion addresses the reasons for the different ways in which the participants have been affected and ties in with theories of social influence and nudging.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-254784 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Ahlholm, Vilma, Hellberg, Louise |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2019:274 |
Page generated in 0.0021 seconds