Under år 2020 sökte omkring 198000 hushåll i Sverige socialbidrag i form av ekonomiskt bistånd, som syftar till att öka levnadsvillkoren för medborgare i den svenska välfärdsstaten. Syftet med den här studien var att undersöka hur informanter som söker ekonomiskt bistånd upplever att de förhåller sig till institutionell makt i mötet med socialtjänsten samt att undersöka om informanterna upplever en stigmatisering av biståndstagare utifrån normer i samhället. Metoden som använts i studien är en kvalitativintervjumetod där sex intervjuer genomförts i semistrukturerad form. Avgränsningar som gjorts har landat i att informanterna av sjukdomsbaserade och/eller sociala skäl inte kunnat uppnå självförsörjning på egen hand intervjuades i studien. Slutsatser som dragits i studien är att biståndstagare upplever sig vara mycket granskade och kontrollerade av Socialtjänsten, vilket påverkar dem negativt ur flera aspekter: allra främst finns en stark upplevelse av oro och stress till följd av detta. Informanterna upplever även att det finns en svårighet att ta sig ifrån ekonomiskt bistånd då det i det långa loppet skapar ett beroende av hjälp istället för att fungera förebyggande. Vidare är den egna självbilden starkt präglad av fördomar gentemot biståndstagare ochdet finns en känsla av stigmatisering hos informanterna. / In 2020, around 198,000 households in Sweden applied for social assistance in the form of financial assistance, which aims to increase the living conditions of citizens in the Swedish welfare state.The purpose of this study was to investigate how informants seeking financial assistance feel that they relate to institutional power in the encounter with the social services and to also investigate whether the informants experiencea stigmatization of aid recipients based on norms in society. The method used in the study is a qualitative interview method where six interviews were conducted in a semi-structured form. Delimitations that have been made have landed in that the informants for illness-based and/or social reasons could not achieve self-sufficiency on their own were interviewed in the study. Some conclusions drawn in the study are that recipients feel that they are highly examined and controlled by the Social Services, which has a negative effect on them from several aspects: above all, there is a strong experience of anxiety and stress as a result. The informants also experience that there is a difficulty in recovering from financial assistance as in the long run it creates an addiction to help instead of functioning preventively. Furthermore, one's own self-image is strongly marked by prejudices towards beneficiaries and there is a feeling of stigmatization among the informants.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-186878 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Thorn Hällbro, Rebecka |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds