För ungdomar med föräldrar i ekonomisk utsatthet kan det vara svårt att veta vilket stöd som finns. Samtidigt är det en tid då man ska försöka ta sig in i vuxenlivet och man kanske funderar på att hoppa av gymnasiet för att leta arbete. Uppsatsen ämnade sig åt syftet om att undersöka vilka, om några alls, strategier socialt arbete kan ge till ungdomar i ekonomisk utsatthet och hur dessa strategier beskrivs i riktlinjer från Socialtjänsten, för de som ännu inte fullt kan delta på arbetsmarknaden. Främst för vilka möjligheter de har till att bidra till det egna hushållets ekonomi. Specifikt gjordes detta i en dokumentanalys som ämnar svara på frågorna: vilken/vilka strategi/er erbjuds ungdomar i ekonomisk utsatthet som har kontakt med socialtjänst? Och går det att utläsa någon översiktlig bild av hur Socialtjänsten ser på ungdomar i ekonomisk utsatthet utifrån socialtjänsters riktlinjer? I datan framgick det att väldigt få riktlinjer riktar sig helt mot ungdomar. Resultatet visade på att Socialtjänsten sysslar med aktivering för ungdomar för att motverka långtidsberoende av socialt bidragstagande. Riktlinjerna som fokuserar på ungdomar lutar hårt på föräldrarnas försörjningsskyldighet som skyddsnät och ger inte mycket utrymme för ungdomen att bidra till hushållet. Slutsatsen blev att ungdomar är en målgrupp som behöver mer utrymme i riktlinjerna för att undvika att hamna i ett långtidsberoende av socialt bidrag och att det krävs mer övergripande studier för att se vilka strategier som kan hjälpa ungdomar i ekonomisk utsatthet att ta sig ur ekonomisk utsatthet. / For youths with parents in economically vulnerability it can be hard to know what support there is. At the same time, it’s a time when you are trying to get into the adulthood and might be considering dropping out of high school to look for work. The essay dedicated itself to the purpose of investigating which, if any, strategies social work can give to youths in economical vulnerability and how these strategies are described in guidelines from social services, for those who cannot yet fully participate on the job market. Firstly, what possibilities do they have to contribute to the household’s economy. Specifically, this was done in a document analysis that aims to answer the questions: What/which strategy/ies are offered to youths in economical vulnerability that has contact with social services? And can a clear picture of how social services view youths in economical vulnerability be discerned from the social services guidelines? In the data it’s clear that very few guidelines are entirely focused on youths. The results show that social services are involved in activation for youths to counteract long-term dependence on social benefits. The guidelines that are focused on youths, lean heavily on the parent’s liability to provide as a protective measure and doesn’t provide a space for the youth to contribute to the household. The conclusion is that youths is a target group that needs more space in the guidelines to avoid ending up in a long-term dependence on social benefits and that it requires more overarching studies to see what strategies can help youths in economical vulnerability, to escape that economical vulnerability.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90195 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Ankarkrona, Philip |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0196 seconds