Bakgrund: De sista årens utbildningsreformer har bland annat handlat om införandet avny betygsskala och ny bedömningspraktik. En viktig grund för undervisningen har blivitden förbättringsorienterade formativa bedömningen som är en kontinuerligbedömningsprocess. Enligt mina yrkeserfarenheter innebär den nyabedömningspraktiken i form av formativt undervisningssätt, kontinuerliga diagnoser,skriftliga och muntliga prov samt betygssättning en positiv upplevelse för många elever,medan för andra elever är den ett neutralt eller negativt moment av skolmatematiken,eftersom deras otillräckliga kunskaper synliggörs på ett tydligare sätt.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur bedömning uppfattas av elever imatematiksvårigheter samt att undersöka hur de positionerar sig i dennabedömningskultur..Metod: Empirin till studien samlades in genom fokusgruppintervjuer med elever imatematiksvårigheter i årskurs 6. Det metodologiska angreppet var diskursanalys.Studiens teoretiska grund bygger på Foucaults, Bourdieus, Kreisbergs och Gees teorierom makt respektive positionering.Resultat: Resultatet av studien visar att den formativa bedömningen upplevsfragmentera elevgrupperna samt positionera eleverna i matematiksvårigheter i enförlorarposition. Utifrån resultatet kan vi se att det är utmaning för den formativabedömningen att tillgodose en varierad elevgrupps behov i undervisningen. Formativtundervisningssätt i mindre elevgrupp framkommer vara en nisch som inbjuder eleverna till en mer divergent kommunikation med läraren.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-58215 |
Date | January 2016 |
Creators | Balazsi, Gabriella |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds