Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen. Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala. Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-2052 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Andersson, Anders, Stenström, Christofer |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds