Detta examensarbete har syftat till att minska Norrmejeriers energi-och vattenanvändning genom att nyttja ljumvattnet. Ljumvatten är kommunalt vatten som används för processkylning vid förädling av grädde och fil. Ljumvattnet, 100 m3 per dag, värms då upp till 33◦C innan det förs till dagvattennätet. Generellt sett är ljumvattnet rent efter kylningsprocessen men om läckage uppstått är ljumvattnet förorenat. Inledningsvis genomfördes kartläggningar över anläggningens energi-och vattenanvändning under 2020. Dessa har baserats på en kombination av uppmätta värden och generella antaganden, vilket ger en användbar uppskattning om energi-och vattenanvändningen inom anläggningen. På grund av större möjligheter att använda uppmätta värden för vattenkartläggningen har denna något högre tillförlitlighet än energikartläggningen. Utifrån kartläggningarna har olika åtgärder för nyttjandet av ljumvattnet identifierats. Dessa åtgärder har analyserats baserat på genomförbarhet, potential, risker, intresse och kunskap. Utifrån denna analys har sex stycken studerats närmare genom beräkningar och simuleringar samt ekonomisk kalkyl och känslighetsanalys. Tre av dessa åtgärder ersätter kommunalt vatten: spädning av ångkondensat, för-och mellanskölj i diskcentralerna samt rengöring av lastbilar. Totalt genererar dessa åtgärder en vatten-och energibesparing på 9,2% respektive 0,7%. Återbetalningstiden varierar mellan 9-12 år med 10% kalkylränta. Implementering av dessa tre åtgärder rekommenderas då resursbesparingen är relativt hög och de risker som finns är hanterbara. Vidare har det undersökts att värmeväxla ljumvattnet för att nyttja energin. Två användningsområden som identifierats är att värma oljetanken samt smälta snö och is med ett markvärmesystem. Varmhållning av oljetanken genererar en energibesparing på 0,1% och återbetalningstiden är över 25 år. I och med den långa återbetalningstiden och att Norrmejerier har som mål att vara fossilfria till 2030 rekommenderas inte denna åtgärd. Ett markvärmesystem skulle förbättra arbetsmiljön samt minska halkrelaterade skador och materialskador. Dock krävs det att systemet stödvärms med ånga under ungefär 200 timmar per år vid extremt väder. Denna lösning skulle ta vara på ljumvattnets energi men även öka anläggningens energianvändning. I och med detta rekommenderas inte denna åtgärd ur ett energiperspektiv. Slutligen har det undersökts att helt ersätta ljumvattensystemet med en återcirkulerande krets. En kylvärmepump används för att nyttja värmen från processkylningen och en implementering skulle ge uppemot 20% vattenbesparing och minst 1,2% energibesparing. Denna åtgärd är i ett tidigt stadie, osäkerheterna är stora och systemet är inte optimerat utifrån anläggningens behov. I och med detta rekommenderas det att systemet undersöks vidare då stor potential finns.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85347 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Stenström, Maja, Tingrot, Tintin |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds