I takt med att världens befolkning ständigt ökar har klimatfrågan blivit en allt viktigare debatt i dagens samhälle. Befolkningen i det urbaniserade samhället förväntas växa årligen med mer än en procent fram till 2030 och enligt estimeringar kommer befolkningsmängden år 2050 att uppgå till nio miljarder. En påtaglig ökad medvetenhet gällande sambandet mellan klimatfrågan och befolkningstillväxten har lett till en stor debatt kring hur städer ska bli mer hållbara i framtiden. För kommuner och företag har detta lett till en ökad samarbetsvilja aktörer emellan för att tillsammans kunna främja satsningar kring innovativa och teknologiska lösningar. I slutändan är sedan målsättningen att i framtiden kunna se samhället utvecklas till ett mer hållbart sådant. Utvecklingen som sker när det gäller klimatförändringar och befolkningstillväxt har på så vis fungerat som understöd till ekostadens uppkomst. Klimatförändringar i samband med behovet av att hitta nya lösningar i form av innovationer och teknologier har fungerat som grund för begreppet ekostad. Studiens syfte är att genom analys och undersökning av valda kända ekostadsprojekt kunna identifiera och utvärdera hur energi- och miljötekniklösningar i ekostäder tar form. Den intressanta aspekten är att se till huruvida vissa teknologier blir accepterade och därmed implementerade, och vissa inte, för att kunna klarlägga och förstå bakgrunden till båda dessa resultat. Studien ämnar därför identifiera vilka hinder det finns för teknologier att fostras i en ekostad genom intervjuer med inblandade aktörer i två valda kända ekostadsprojekt, Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. De frågor som studien avser att belysa och finna svar på är följande: Vilka steg utgör en innovationsprocess för en ekostad? Vilka inträdeskriterier och/eller hinder finns det för teknologi att etablera sig i svenska ekostadsprojekt? Resultaten i denna studie har möjliggjorts i form av en intervju- och litteraturstudie. En modell för en innovationsprocess i en ekostad har tagits fram som består av åtta stadier. Vidare har olika inträdeskriterier och hinder identifierats och kategoriserats i de fem kategorierna finansiella, informativa, sociala samt affärsutvecklings- och integrationsmässiga. Slutligen presenteras även en illustration av de olika hindren som visar var i tid och landskap som dessa ofta uppstår. Baserat på ovannämnda resultat avslutas studien med en rad olika slutsatser samt förslag till förbättringar och vidareutveckling relaterat till denna studie. / In a time where the world population is constantly increasing, the debate on climate change has become an increasingly important part of our society. The population in the world’s urban societies is expected to grow at an annual rate of over one per cent until 2030, and according to estimates the world population in total will reach nine billion in 2050. A palpably increased consciousness with regards to the correlation between climate change and the increasing population has spiked an intense debate around the fact that cities need to become more sustainable going forward. This has led communities and cities to become more willing to cooperate in order to promote innovation and new technologies for these purposes. In the future, the goal is to create more sustainable societies. The debate on climate change in correlation to the increasing world population has therefore served as an underlying factor as to why eco cities have emerged. A combination of debating climate change and finding new solutions for sustainable cities in the form of innovation and technology has been a solid basis for the concept of the eco city. The purpose of this report is to identify, through analysis and thorough screening, how energy and environmental technology solutions emerge in eco cities. The interesting aspect of this is to evaluate how and why some technologies are accepted and therefore implemented, while others are not. Therefore, the aim of this study is to identify the barriers of entry for these types of technologies to be able to emerge and evolve in an eco city by executing interviews with involved actors in two chosen well-known eco city projects, namely Hammarby Sjöstad and Norra Djurgårdsstaden. The questions that this report aims to highlight and answer are the following: What are the steps that make up an innovation process in an eco city? What are the entry criteria and/or barriers for technology establishment in Swedish eco cities? The results of this report have been made possible through method work consisting mainly of interviews and literature studies. A model for an innovation process in an eco city has been formulated consisting of eight steps as a result of the studies. Different entry criteria and barriers have been identified and categorized in the five categories financial, informative, social, and business development related. Lastly, part of the result of this report is also an illustration of the aforementioned model with the different barriers integrated to give a clear view on where in time and landscape these often tend to occur. The study is finalized with a section of conclusions and suggestions in regards to areas for improvement as well as future development related to this study.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-175157 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Victoria, Drewsen, Sophie, Lööb |
| Publisher | KTH, Energiteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds