Bostad- och servicesektorn stod år 2018 för cirka 40% av den totala energianvändningen i Sverige. Stora omställningar och energitekniska åtgärder är nödvändiga för att minska de bostads- och service-relaterade utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Till följd av granskning av byggnaders energianvändning och dess ingående parametrar på lokal nivå genom sammanställning av energideklarationsdata är det möjligt att få en övergripande blick över det rådande energiläget. Med denna insikt kan man enklare lägga upp en strategi för huruvida de bostads- och servicerelaterade koldioxidutsläppen ska reduceras med hjälp av energieffektiviserande åtgärder. Arbetet syftar till att, genom en sammanställning av energideklarationsdata, undersöka energianvändningen för flerbostadshus i Umeå kommun. Målsättningen med arbetet är att med energideklarationsdata ta fram underlag för att presentera det rådande energiläget i kommunen samt vilka energitekniska åtgärder som bör prioriteras för att minska energianvändningen i flerbostadshus. Arbetet inleddes med att skicka in ett forskningsintyg till Boverket för att få tillgång till energideklarationsdata för byggnader i Umeå kommun. Erhållna energideklarationsdata la en grund för det fortsatta arbetet och analys av de ingående parametrarna. Ur data arbetades ett typ-flerbostadshus fram för energiklasserna D, E, F, G samt ett för det totala flerbostadshusbeståndet i Umeå kommun, byggt på medelvärden. Fördelning av uppvärmningssystem, ventilationssystem och presenterade åtgärdsförslag undersöktes för att bygga upp en modell för respektive energiklass. Modellerna simulerades i BV2 och de vanligast förekommande åtgärdsförslagen i energideklarationsdata för respektive energiklass applicerades. Slutligen beräknades energianvändning, koldioxidutsläpp och primärenergital för de åtgärdade flerbostadshusen som underlag för jämförelse mellan den, ur energideklarationsdata, framtagna modellen. Enligt analyserade energideklarationsdata framgick det att fördelningen mellan energiklasser i Umeå kommun skiljer sig från den nationella sammanställningen, utförd av Boverket. Antalet byggnader och lokaler med energiklass F och G är procentuellt färre i Umeå kommun jämfört med den nationella sammanställningen. Ett flerbostadshus i Umeå kommun har i snitt en energiklass E med ett årligt uppvärmningsbehov motsvarande 87,3 kWh/m2, år och en årlig fastighetsels-förbrukning motsvarande 16,7 kWh/m2, år. Det vanligast förekommande uppvärmningssystemet är fjärrvärme och den vanligast förekommande ventilationstypen är ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX). Ett flerbostadshus i Umeå kommun släpper i snitt ut 6,43 kg CO2-e/m2, år. Åtgärdsförslaget injustering av värmesystem beräknades till att ge en potentiell årlig energibesparing motsvarande 2 – 4%. Varmvattenbesparande åtgärder beräknades till att ge en potentiell årlig energibesparing motsvarande 3,5 – 8%. I samma takt som det byggs nya bostäder bör även befintliga bostäder rustas upp och energieffektiviseras. För att nå klimatneutralitet till år 2040 krävs kostsamma åtgärder på det befintliga byggnadsbeståndet. Genom att sammanställa och analysera energideklarationsdata på lokal nivå kan en få en överblick över det rådande energiläget och ta fram underlag för var behovet av energieffektiviserande åtgärder är störst. / In the year 2018 the housing and service-sector accounted for 40% of the total use of energy in Sweden. Great adjustments and energy-technical actions are necessary to reduce the emissions from this sector. By analyzing the energy-use in buildings on a local scale through compilation of energy-declaration-data an overall look of the energy consumption is achieved. With this insight the work becomes easier to plan how the emissions from the housing and service-sector is supposed to be reduced with energy-efficient measures. The aim of this report is to investigate the energy-use in apartment buildings in Umeå kommun through analysis of energy-declaration-data. The goal is to present an overall look at the energy-use in the municipality and to present the measures that is needed to reduce the use of energy in apartment buildings. The work initiated by submitting a research certificate to Boverket to gain access to energy-declaration-data of buildings in the municipality. Five models were created by calculating the average value for different parameters in the data. The first model is based on the mean values for every apartment building in the data. The remaining four models were created with the average value for different parameters for apartment buildings with an energy-classification of D, E, F and G. Parameters such as heating system, ventilation system and the proposed energy-efficient measures were analyzed for each model. The models were simulated in an energy-program called BV2. The most frequent occurring energy-efficient measures in the data were applied to the models to calculate the potential reduction of energy consumption in the buildings. The energy use, carbon dioxide emissions and the primary-energy-value were calculated for each model after the energy-efficient measures were simulated. The distribution of energy-classification of the analyzed apartment buildings in Umeå kommun differs from the Swedish national compilation (Created by Boverket) according to the data. The number of buildings with an energy-classification of F and G is percental lower in Umeå compared to the national compilation. An average apartment building in Umeå has an energy-classification of E and uses 87.3 kWh/m2, year for heating purposes. The use of real estate electricity was calculated to an average of 16,7 kWh/m2, year. The most frequent occurring heating system in the data was district heating and the most frequent ventilation system was FTX. An apartment building in Umeå emits 6,43 kg CO2-e/m2, year on average. By analyzing the data and through calculations the result showed that by adjusting the heating system a yearly saving corresponding to 2 – 4% could be achieved. By installing water saving equipment in the apartments a potential saving corresponding to 3 – 8% could be achieved. Existing buildings should be renovated with application of energy-efficient engineering techniques in the same pace as new buildings are built. To reach carbon neutrality to the year 2040 a lot must be done to the existing building stock. Through compilation of energy-declaration-data and analysis an insight of the energy related problems could be located and improved.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-184637 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Adam, Nyström |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0105 seconds