Västerås är ivrigt att etablera sig som ett innovativt industrinav, och området Finnslätten i Västerås har lockat till sig företag som Northvolt, Amazon och ABB. Dessa etableringar har fått uppmärksamhet och väckt kontrovers i media på grund av deras höga energi- och effektanvändning samtidigt som det förekommer omfattande kapacitetsbrister i Sverige. Detta arbete utfördes med huvudsyftet att undersöka Västerås med omnejd och dess potential för ytterligare tillväxt inom elintensiva industrietableringar. Detta gjordes genom att göra en modell över projicerad årlig effektförbrukning vid 2028-2030 baserat på tillgänglig timvis effektförbrukningsdata över nätområdet VLS, vilket omfattar städerna Västerås, Hallstahammar, Köping, Kungsör och Arboga. Från litteraturstudien och modellen kan slutsatsen dras att Västerås kommer att få kapacitetsproblem vid 2026-2027. Det kommer behöva tillämpas både teknik- och marknadslösningar för att hålla sig under kapacitetstaket på 455 MW under topplasttimmarna. Exempel på sådana lösningar är värmelager, tariffer och införande av flexibilitetsmarknad. Detta kommer främst vara ett problem under kalla vinterdagar, där det ofta sker 2-3 gånger högre effektförbrukning än under somrarna. Resultaten visar att problemen som Västerås står inför förväntas att bli lösta vid 2029-2030 genom stamnätsförstärkningar i projektet NordSyd. De kritiska åren är mellan 2026-2030, där det kommer uppstå kapacitetsbrist under de mest effektintensiva timmarna på vintrarna. Under dessa år så kommer det finnas små marginaler kvar för nya etableringar, åtminstone för etableringar som kräver kontinuerlig effektförbrukning under hela året. / Västerås is eager to establish itself as an innovative industry hub, and the area Finnslätten in Västeråshas attracted companies such as Northvolt, Amazon and ABB. These establishments have gained attention and sparked controversy in media outlets because of their high energy and power usage amid extensive capacity shortages around Sweden. This work was performed with the main purpose toinvestigate the Västerås area and its potential for further growth in electricity-intensive industry establishments. To do this, we modelled projected yearly power usage in 2028-2030 based on available hourly power data over the grid area VLS, which encompasses the municipalities Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, and Västerås. From the literature study and model of projected power usage it can be concluded that Västerås will encounter problems by 2026-2027, and will need to incorporate economic incentives as well as technological solutions in order to stay under the capacity ceiling of 455 MW for the hours of highest power usage. Examples of aforementioned solutions are heat storages, tariffs and introduction of a flexibility market. This will mainly be a problem for cold winter days, which often have 2-3 times higher power usage than during the summers. The results show that the problems Västerås are facing are expected to be resolved by 2029-2030 with grid updates in the project NordSyd - the critical years are between 2026 to 2030, where there will be capacity shortages during the most power-intensive hours of the winters. During these years there will be small margins left for new establishments, at least for year-round continuous power usage.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-298988 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fröjdh, Mimmi, Lannhard, Fredrik |
| Publisher | KTH, Energiteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2021:259 |
Page generated in 0.0017 seconds