Vasakronan is a real estate company with plans to build several geoenergy systems among other energy saving solutions to reduce 50 % of their buildings energy use. Each plant is designed by different constructors; thus, the design of the plants varies with both operating systems and construction. With this, Vasakronan has identified new challenges with managing, monitoring and operating optimization of the energy plants compared to the more commonly district heating plants. In order for Vasakronan to gain more control over the system design, this master thesis has investigated two different system for borehole energy storage solutions. One system by covering the cooling demand completely with free cooling from the boreholes and the second one by utilizing the buildings heat pump in cooling mode. Since the energy plants are affected by supply temperatures and COP, Vasakronan requested an investigation in how these systems should be adapted in a building with a geoenergy system. The result showed that the system with free cooling had a lower cost over long time than the system with cooling operation, but was limited by the requirement for large ground areas for implementation of the system. Additionally, the supply temperature and COP had a larger impact to the total costs than the choice between the two systems in the short term. An optimal geo energy plant for Vasakronan's office buildings would consist of high temperature cooling and low-temperature heating. The cooling requirement should be completely covered by free cooling as the cost of the system has low reinvestment, operation and maintenance costs in the long term. In cases where the ground area of the energy storage was limited for total free cooling, the cooling operation system should be built with the same supply temperatures in order to maintain the utilization rate of free cooling and high COP. / Fastighetsbolaget Vasakronan bygger samt planerar att bygga ett flertal geoenergianläggningar med långsiktigt mål att halvera energianvändningen för det nya och nuvarande fastighetsbeståndet. Varje anläggning projekteras av olika konstruktörer med varierande systemlösningar och konstruktion. I och med detta ser Vasakronan utmaningar med att hantera, följa upp och optimera anläggningarna i drift jämfört med ett enklare system som en fjärrvärmeanläggning. Då Vasakronan önskar bilda sig en uppfattning om hur en anläggning bör utformas, har detta examensarbete behandlat två olika och intressanta systemlösningar för borrhålsenergilager. Det första genom att täcka kylbehovet helt med frikyla från ett antal borrhål, och det andra systemet utnyttjar fastighetens värmepump även i kyldrift. Eftersom anläggningar påverkas av framledningstemperaturer och COP ville Vasakronan se hur dessa bör anpassas i en byggnad med en geoanläggning. Resultatet visade att systemet med enbart frikyla hade en lägre kostnad på lång sikt än systemet med kyldrift, däremot begränsades systemet av stora markytor som krävs för placering av borrhålen. Dessutom hade framledningstemperatur och COP för de flesta fallen större påverkan på den totala kostnaden än valet mellan systemen på kort sikt. En optimal geoanläggning för Vasakronans kontorsfastigheter, utifrån dem undersökta systemen, har högtemperaturkyla och lågtemperaturvärme för uppvärmning respektive komfortkyla. Kylbehovet bör täckas helt med frikyla då kostnaden för systemet på lång sikt har låga reinvesterings-, drift och underhållskostnader. I fallen då ytan för energilagret inte finns, bör systemet med kyldrift byggas med samma framledningstemperaturer för att bibehålla utnyttjandegraden av frikyla och höga COP.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74495 |
Date | January 2019 |
Creators | Asplund, Lucas |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Energivetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds