Return to search

Biokol för staden och jorden : Bränslehantering i en ny biokolsanläggning / Biochar for the city and the earth : Fuel use in a new biochar plant

Biokol har potential att vända trenden med ökande halter av koldioxid i atmosfären. Genom pyrolys formeras kolet i biomassan i stabil form i hundratals till tusentals år. Ett positivt klimatavtryck skapas genom att avskilja kol ifrån den snabba omsättning som förbränning och kompostering innebär. Biokolet har även jordförbättrande egenskaper genom sin porösa struktur och stora aktiva yta vilket kan nyttjas av både jordbruk, hobbyodling och urban grönstruktur. Stockholm har i ett innovativt projekt satt upp en pilotanläggning för biokolsproduktion införlivat i ett urbant flöde. Trädgårdsavfall ifrån villaträdgårdar matas in i biokolsanläggningen, värmen som alstras under processen växlas mot fjärrvärmenätet och biokolet delas ut till boende i staden samt används i stadens planteringar. Syftet med  denna undersökning är att utvärdera betydelsen av biomassans bearbetning eftersom mängden energi och resurser som investeras i förbehandlingen påverkar projektets totala hållbarhetspotential. Genom att praktiskt testa detta kan användbar kunskap gagna biokolsprojektet och liknande projekt samt agera förstudie till vidare forskning och utveckling. Två olika bearbetade fraktioner av biomassa undersöktes empiriskt i anläggningen under driftens första månader. Analyser av biobränslen och  producerat biokol utfördes av ett ackrediterat laboratorium och driftsfunktionen observerades. Fraktionerna bearbetades med olika metoder vilket medförde olika egenskaper. Den ena var av krossat biomassa där stor andel oorganiskt material följt med och den andra var huggen flis i dimensionen 30mm. Ingen av de testade fraktionerna fungerade tillfredställande i drift. Den krossade biomassan innehöll för mycket små partiklar vilket gav problem med valvning och matning. Hög askhalt och lågt värmevärde gjorde att mycket extern energi behövde tillföras. Den flisade fraktionen innehöll för många bitar som översteg 30mm vilket orsakade många driftstopp. Analysen visade på hög askhalt i den andra fraktionens biokol vilket kan tyda på att förbränning förekommit. Företeelsen bör undersökas närmare.  På grund av ojämn drift och andra osäkerheter bör inte de resultat som balansräkningarna för kol och energi visar betraktas som representativa tal för utbyten i anläggningen, utan endast ligga till grund för diskussion, jämförelse och planering av fortsatta försök.  Första prioritet för biokolsprojektet bör vara att finna en fungerande fraktion, exempelvis genom att sålla bort de minsta partiklarna ur krossat material eller att hugga fliset i mindre dimensioner. Därefter kan vidare undersökningar göras i syfte att justera systemet för att förbättra egenskaper hos biokolet och dess produktionsprocess. / Biochar has the potential to reverse the trend of increasing levels of carbon dioxide in the atmosphere. Biochar has soil&improving properties through its porous structure and large active area which can be used by agriculture, hobby cultivation and urban green structure. In an innovative project, Stockholm has set up a pilot plant for biochar&production incorporated into an urban flow that combines waste management, energy production, soil improvement and climate change mitigation. The purpose of this survey is to evaluate the importance of biomass processing because the amount of energy and resources invested in pre&treatment affects the overall sustainability potential of the project. Two different processed fractions of biomass were empirically investigated in the plant during the first months of operation. None of the tested fractions worked satisfactorily in operation. One contained too many small particles which caused problems with tunnel formation and feeding. The other fraction contained too many large pieces which caused repeated shutdowns. The analysis showed disproportionately high ash content in the second fraction's biochar. That may indicate combustion, which should be investigated further.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-209766
Date January 2017
CreatorsSöderqvist, Helena
PublisherKTH, Industriell ekologi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-IM-KAND 2017:02

Page generated in 0.0156 seconds