This Paper will focus on identifying, and look at potential ways of quantifying and valuing ecosystem services surrounding the cultivation of macroalgae. More specifically, the kelp species Saccharina latissima in the sea of Skagerrak at the Seafarm project. This paper is based on a literature review and case studies. Many ecosystem services have been identified and they were divided into the same four categories as in the Millennium Ecosystem Assessment report: provisioning, regulating, supporting and cultural services. To maintain a reasonable scope of this paper the most important ecosystem services were chosen. These ecosystem services were: All the provisioning services, climate and atmospheric regulation, regulation and mitigation of eutrophication and recreation and tourism. All the provisioning services, except reproduction of fish, are related to the amount of harvested kelp. The biomass can be quantified as dry weight (DW) with a relationship between DW and wet weight (WW). The method of quantifying climate and atmospheric regulation is in direct relation to the DW of the biomass. The study shows that the carbon sequestration on a cultivation site can be neglected and carbon stored in kelp used as food, fodder and fertilizer is released back into the atmosphere. Biomass used as biofuel prevents fossil fuel usage and should therefore be quantified. Provisioning ecosystem services are best valuated with the onsite valuation method. The carbon fixation value in climate and atmospheric regulation can be estimated with carbon credits and the oxygen production value can be estimated either with the assumption that it equals the carbon fixation value or with the replacement cost method. The value of mitigation of eutrophication can be estimated with CV and the value of recreation and tourism can also be estimated with CV but also with travel cost. / Den här rapporten kommer att fokusera på att identifiera, och titta på potentiella sätt att kvantifiera och värdera ekosystemtjänster kring odling av makroalger. Närmare bestämt kelparten Saccharina latissima i Skagerrak på Seafarm projektet. Många ekosystemtjänster har identifierats och de delades in i fyra kategorier: Försörjande, reglerande, stödjande och kulturella tjänster. För att upprätthålla en rimlig omfattning på projektet valdes de viktigast ekosystemtjänster ut. Dessa ekosystemtjänster var: Alla försörjande tjänster, klimat och atmosfärs reglering, reglering och begränsning av övergödning och rekreation och turism. Samtliga försörjande tjänster utom reproduktion av fisk, är relaterade till mängden skördade kelp. Biomassan kan kvantifieras som torrvikt (DW) med ett förhållande mellan DW och våt vikt (WW). Metoden för att kvantifiera klimat och atmosfär reglering är i direkt förhållande till DW av biomassan. Studien visar att kolbindning på en odlingsplats kan försummas och kol som lagras i kelp och används som livsmedel, foder och gödningsmedel släpps tillbaka ut i atmosfären. Biomassa används som biobränsle förhindrar dock fossil bränsleförbrukningen och bör därför kvantifieras. Försörjande ekosystemtjänster värderas bäst med direkta metoder som “on site valuation”. Kolet lagringens värde i klimat och atmosfär reglering kan uppskattas med utsläppsrätter och syre produktionsvärdet kan uppskattas antingen med antagandet att det är lika mycket värt som koldioxidlagringen eller med ersättningskostnadsmetoden. Värdet av begränsning av övergödning kan uppskattas med CV och värdet för rekreation och turism kan också uppskattas med CV, men också med resekostnadsmetoden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-170585 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Henriksson, Patrick, Egeskog, Johan |
| Publisher | KTH, Industriell ekologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-IM-KAND 2015 ; 2015:07 |
Page generated in 0.0021 seconds