Increasing urbanization drives the need for cities to make transport more efficient, both to meet climate goals as well as creating an attractive living environment for its residents, with less congestion, noise and local pollution. As vehicles are increasingly electrified, further innovations will be needed in order to meet environmental, social and economic sustainability targets, and a more efficient use of vehicles and public transport is central in this endeavor. As new generations are increasingly multimodal and digitalization opens up for innovative concepts, the possibilities for innovations to meet these challenges increases. Against this backdrop, Mobility as a Service (MaaS) has emerged as a concept with the potential to increase sustainability and mobility in cities. MaaS is based on the goal to challenge private car ownership by gathering different mobility services in one application, thereby creating a service offering with the potential to be more attractive than car-ownership. However, many varieties of MaaS exists and intensive efforts are ongoing to understand how MaaS can work in practice. MaaS has been described as a phenomenon with potential to radically change how people move in the future. The purpose of this thesis has been to understand how MaaS can affect the electrification of sustainable cities, with a focus on e-mobility. Starting off by trying to understand barriers to increased car-sharing in Stockholm, possibilities and challenges for MaaS in the city is discussed and its potential effects on emobility there. Data has been collected through continuous evaluation and review of literature and conducted interviews with actors and stakeholders within traffic and sustainable mobility in Stockholm. The results have been analyzed from a sustainable innovation perspective to discuss opportunities and challenges for the development of MaaS and its impact on electrification of vehicles. Collected empirics indicate that Stockholm has good opportunities for facilitating MaaS in the future, mainly due to accessible and extensive public transport (PT). The success of MaaS largely depends on the understanding of the service among consumers and why increased attention and marketing is important. An actor’s logic in individually owning the customer contact to be able to improve a service offering can be an obstacle to the growth of future mobility platforms. This underlines the need for cooperation between involved players to create momentum for MaaS. At the same time, MaaS benefits from a wide range of underlying mobility services and progressive traffic planning. In this regard, the results indicate that there are a number of different instruments at a macro level that could facilitate the sharing services to be developed. A legal definition of car sharing is a first step to facilitate measures to stimulate MaaS. Measures that smooth the relationship between the private car and car sharing services can create momentum for these, for example through exemptions from congestion tax. Access to parking at reasonable costs appears to be a key enabler for flexible shared mobility services in the future, partly because it currently accounts for a large part of the costs, and partly because the degree of flexibility and accessibility is determined by access to parking. At the same time, tougher parking regulations for BRFs and companies have also created a market for mobility services. Long term, there is a consensus that the future of transport is electrified. However, the impact of shared services and MaaS is highly shaped by the technical development of vehicles. Ongoing electrification of vehicles highlights the need for charging infrastructure deployed at locations that fits the need of shared services. Also, the charging equipment and solutions has to be developed to fit the needs of shared services and have a shared customer in mind. / Urbanisering ökar behovet för städer att effektivisera sina transportsystem, dels för att möta klimatmål och dels för att skapa en attraktiv stadsmiljö för sina invånare med mindre trängsel, föroreningar och buller. Elektrifiering av fordonsflottan för att minska utsläpp påverkar redan idag transportsektorn i hög grad, men samtidigt krävs ytterligare åtgärder för att möta ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsmål, där ett effektivare utnyttjande av fordonsflottan och kollektivtrafiken är centralt. Yngre generationers förändrade resvanor och digitaliseringens utveckling ökar möjligheterna för innovativa modeller som kan möta dessa behov. Mot denna bakgrund har Mobility as a Service (MaaS) utvecklats som ett koncept med potential att förbättra hållbarhet och utöka mobiliteten i städer. MaaS bygger på att utmana det privata bil-ägandet genom att samla olika mobilitetslösningar i en plattformstjänst, för att skapa ett serviceerbjudande till en användare med potentialen att vara mer attraktivt än en bil. Emellertid finns flertalet olika varianter av MaaS och det pågår intensivt arbete och forskning för att förstå hur MaaS kan fungera i praktiken. Denna studie har utgått från syftet att förstå hur MaaS kan utvecklas och påverka framtidens hållbara städer, med fokus på e-mobility. Med utgångspunkt i att försöka förstå barriärer för bildelningstjänster i Stockholm, diskuteras möjligheter och hinder för MaaS i samma stad och dess eventuella effekter på e-mobility där. Underlag har samlats in genom en litteraturstudie och genom intervjuer med aktörer inom trafik och hållbar mobilitet i Stockholm. En extern workshop i ämnet med inblandade aktörer i Stockholm har också besökts under arbetets gång. Resultaten har analyserats från ett hållbart utvecklings - perspektiv för att kunna diskutera möjligheter och hinder för MaaS framväxt och dess påverkan på elektrifiering av fordon. Underlaget visar att Stockholm har goda möjligheter för framväxt av MaaS framöver, framförallt beroende på en tillgänglig och utbyggd kollektivtrafik. Framgången för MaaS till stor del beror på förståelsen för tjänsten bland konsumenter, varför ökad medvetenhet och marknadsföring generellt är viktigt. Aktörers vilja att enskilt äga kundkontakten för att kunna förbättra ett serviceerbjudande kan vara ett hinder för en framväxt av framtida mobilitetsplattformar och understryker behovet av ett kooperativt samarbete mellan inblandade aktörer för att skapa medvind för MaaS. MaaS gynnas samtidigt av ett stort utbud av underliggande mobilitetsttjänster och progressiv trafikplanering. I detta avseende indikerar resultaten att det finns ett antal olika styrmedel på en makro-nivå som skulle kunna underlätta för delningstjänster att utvecklas. En juridisk definition av bildelning är ett första steg för att underlätta åtgärder för att stimulera delad mobilitet och MaaS. Åtgärder som jämnar ut förhållandet mellan den privata bilen och bildelningstjänster kan skapa medvind för dessa, exempelvis genom undantag från trängselskatt. Tillgång till parkering till rimliga kostnader framträder som en central möjliggörare för flexibla delade mobilitetstjänster i framtiden, dels eftersom det i nuläget står för en stor del av kostnaderna, dels eftersom graden av flexibilitet och tillgänglighet bestäms av tillgång till parkering. Samtidigt har hårdare parkeringsregleringar för BRF: er och företag också skapat en marknad för mobilitetstjänster. På längre sikt framstår det en konsensus kring att framtiden för transporter är elektrifierad, men att MaaS och delade mobilitetstjänsters påverkan på elektrifierade transporter i hög grad avgörs av den tekniska utvecklingen hos fordon. Elektrifiering av fordonsflottan understryker behovet av laddinfrastruktur utformad efter delningstjänster, både geografiskt men även genom att utrustning för laddning är utformad med en delad bil i åtanke.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-273704 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Petersson, Albert |
| Publisher | KTH, Energiteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2020:110 |
Page generated in 0.003 seconds