Sammanfattning Klimatpåverkan är något de flesta människor känner till. Byggbranschen står för en stor del av världens totala utsläpp och i Sverige en femtedel av de totala utsläppen. Nya energi- och miljökrav upprättas och skärps succesivt vilket ställer högre krav på byggandet. Eftersom byggföretags vinstmarginal oftast är låga blir vikten av en ekonomisk kalkyl oerhört viktig. Meningen med denna studie är att ta fram den optimal byggmetoden för betong, med avseende på kostnad i kronor och miljöpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter (C02-e). När det kommer till flerbostadshus är betong det materialet för stommen som är vanligast. Fördelarna är många och kunskapsnivån för materialet är hög. Referensprojektet ”Vagnsboden” befann sig under studien i grundläggningsfasen, där den valda metoden för stommen blev platsgjutning. Projektet gick ut på att upprätta en ekonomisk kalkyl för platsgjuten respektive prefabricerad betong, för att sedan extrahera kalkylerna till ett miljöberäkningsverktyg. För den platsgjutna betongen konstaterades att antalet byggtimmar blev betydligt fler, samt större risk för fel i gjutningen. För den prefabricerade betongen gick, enligt beräkningar, bygget betydligt snabbare att färdigställa. Trots det kunde det konstateras att en prefabricerad stomme för projekt Vagnsboden skulle bli dyrare att upprätta. Faktorer som spelade in var materialkostnad, långa transporter för de prefabricerade elementen och kostnaden för att hyra in en tåligare kran. På de båda stommarna upprättades sedan en klimatdeklaration, där det gick att utläsa vilket alternativ som skulle stått för mest klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter. Resultaten visar att platsgjuten stommen kostade 15 procent mindre med en slutkostnad på cirka 42 miljoner kr, gentemot cirka 50 miljoner kr för den prefabricerade. Klimatdeklarationen visade att den prefabricerade stommen stod för den lägre klimatpåverkan med 27% procent mindre utsläpp av CO2-e. Studien ger indikatorer för klimatpåverkan och ekonomi för det specifika projektet. Denna studie kan upprepas på samma sätt för att redogöra miljömässig och ekonomisk prestanda för olika typer av byggnadsprojekt.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-197404 |
Date | January 2022 |
Creators | Pettersson, Elias |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds