<p>Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning. Siffror har visat att VD-lönerna i de statliga bolagen mellan 2004-2008 steg i dubbelt så hög takt som för en vanlig statsanställd. Regeringen har också gjort flera uttalanden och ställningstaganden i debatten. Exempelvis satte de stopp för rörlig direktörsersättning i statliga bolag samt i de bolag som vill ta del av den statliga bankgarantin. Med bakgrund av detta samt det faktum att den statliga ägarpolicyn förespråkar restriktivitet i frågan om VD-lönerna, vill vi undersöka följande problemställning: <em>Vilka variabler visar samband med ersättningsnivåerna för verkställande direktörer i statligt ägda bolag?</em> Syftet är att förklara enligt vilka kriterier lönerna sätts, samt vilka faktorer som förklarar störst del av variansen i direktörslönerna för statliga bolag. Ett delsyfte är att också undersöka hur statlig insyn och övervakning påverkar lönenivåerna.</p><p>Undersökningen har utförts med en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv forskningsansats, genom en kvantitativ metod. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som hjälpt oss att välja de oberoende variablerna till vår undersökning. Den teoretiska referensramen behandlar till största delen tidigare forskning kring påverkningsvariabler till VD-löners storlek. De utvalda undersökningsvariablerna sambandstestats mot VD-ersättningarna genom linjära multipla regressionsanalyser. Databehandlingen har skett i Excel samt statistikprogrammet SPSS, och informationen är till största delen hämtad från bolagens årsredovisningar.</p><p>Studiens slutsatser är att de faktorer som med säkerhet har samband med ersättningsnivåerna för direktörer i statligt ägda bolag är: bolagens storlek, tillväxt, antal dotterbolag samt antal storägare. Alla dessa har ett positivt samband med den beroende variabeln, men antal storägare har i tidigare forskning uppvisat ett negativt samband. Anledningen till detta tror vi är att den statliga ägandegraden minskar med flera stora ägare. Därmed har inte regeringen samma inflytande och kontroll över VD-lönerna. Våra statistiska modeller visade upp en hög förklaringsgrad, vilket innebär att endast en liten del av variansen i lönenivåerna förblir oförklarad.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-34940 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Andersson, Mårten, Berglund, Ante |
| Publisher | Umeå University, Umeå School of Business, Umeå University, Umeå School of Business |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds