Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede. Metod: En allmänlitteraturstudie genomfördes med kvalitativa artiklar. Resultatet visade att existentiell smärta förekom i stor omfattning. Informanterna upplevde ensamhet och skuldkänslor och smärtan beskrevs ofta i fysiska termer. Smärtan hade också samband med förlust av olika funktioner. Det fanns även tankar kring andlighet och rädsla för den okända framtiden.Diskussion: Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på patientens behov av närhet eller ensamma stunder. Vårdpersonal kan även hjälpa patienten att återfinna sin autonomi genom att identifiera de funktioner som faktiskt finns kvar. Genom samtal kan patienten få stöd att orka leva de sista dagarna samt att möta den okända framtiden. Slutsatsen är att det krävs god kunskap i kommunikation och smärtbehandling för att kunna identifiera och lindra existentiell smärta. / Pain in the end of life means not only the physical discomfort, but can also have psychological, social and existential dimensions. Existential pain plays a major role in palliative care. Dealing with the meaning of life, guilt and death can provide existential pain. The existential needs are as many studies indicate neglected. Health professionals often avoid these issues. The purpose of this study was to describe the existential pain in cancer patients in a palliative setting. Method: A literature review was conducted with qualitative articles. The results showed that existential pain was widespread. The informants experienced loneliness and guilt and the pain was often described in physical terms. The pain was also associated with loss of various functions. There were also thoughts about spirituality and fear of the unknown future. Discussion: It is important that the nurse is attentive to patient’s needs for closeness or lonely moments. Medical professionals can also help patients regain their autonomy by identifying the features that actually exist. Through conversation, the patient may receive strength to live the last days and to face the unknown future. The conclusion is that in order to identify and alleviate existential pain it requires a good knowledge in communication and pain management.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-9018 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Andersson, Camilla, Andersson, Kristina |
| Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds