Return to search

Narrativ förmåga vid afasi : analys av strategier vid gemensamt berättande / Narrative Ability in Aphasia : Analysis of Strategies in Joint Narration

Aphasia is a linguistic impairment which affects communication and may have an impact on a person’s narrative ability. The purpose of the present study was to analyse the narrative ability in aphasia by narrative interviews with people with aphasia and their partners. The interviews were scrutinised for strategies used in joint narration involving couples where one of the spouses has aphasia. The definition of strategies was methods to cope with communicative difficulties often due to aphasia. Strategies were also studied in an assessment of independent narration. The specific questions were: Which strategies do couples, consisting of one person with aphasia and their partner, use in joint narration? Which strategies does the person with aphasia use in independent narration? Are there any differences in the use of strategies in joint narration compared to independent narration? Five couples were recruited from conversational groups for people with aphasia in the south of Sweden. The couples were asked questions which were meant to encourage joint narration and the interviews were filmed. In addition to the interview, the narrative ability of the individuals with aphasia was assessed with the Swedish aphasia test A-ning. The interviews and the assessments were transcribed according to principles from conversation analysis. The result showed a variation regarding type of strategies occurring in the couples’ narrations and the frequency of these strategies. In joint narration, repetition was the strategy most commonly used by individuals with aphasia, followed by self-initiated self-repair, word search and gestures. The partners also used repetition to a high extent as well as appendor production. The conclusion of this study is that the narrative ability of the persons with aphasia in independent narration to some extent corresponded with their ability in joint narration. However, there were great differences between how the individuals with aphasia and their partners used strategies to cope with difficulties in joint narration. / Afasi medför påverkan på kommunikationen då den språkliga förmågan är nedsatt, vilket i sin tur inverkar på narrationen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den narrativa förmågan hos personer med afasi genom narrativa intervjuer med personer med afasi och deras partners. Med intervjuerna som utgångspunkt studerades vilka strategier, det vill säga metoder att hantera problem som uppstår i kommunikationen oftast till följd av afasin, som används vid gemensamt berättande i par där en av personerna har afasi samt vilka strategier personen med afasi använder vid självständigt berättande i testsituation. Frågeställningarna var: Vilka strategier används vid gemensamt berättande i par där en av personerna har afasi? Vilka strategier använder personen med afasi vid självständigt berättande i testsituation? Finns det skillnader i det gemensamma och enskilda berättandet vad gäller användningen av strategier? Via samtalsgrupper i södra Sverige för personer med afasi rekryterades fem par till studien. Paren filmades i berättande intervjuer där de fick svara på frågor som uppmuntrade till gemensamt berättande. Utöver intervjun utfördes även en formell testning av personen med afasi med narrationsdelen i A-ning. Både intervjuerna och testningarna transkriberades enligt samtalsanalytiska principer. Resultatet visade att det rådde variation gällande typ av strategier och hur ofta de förekom i parens berättande. De vanligast förekommande strategierna hos personerna med afasi vid gemensamt berättande var repetition, egeninitierad självreparation, ordsökning och gester. Även partners till personerna med afasi använde sig mest av repetition, följt av utökad produktion. Slutsatsen är att personernas med afasi narrationsförmåga i det enskilda berättandet till viss del överensstämde med deras narrationsförmåga i det gemensamma berättandet, samt att det fanns stora skillnader mellan hur personerna med afasi och deras partners använde sig av strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i berättandet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-93458
Date January 2013
CreatorsAsaid, Dina, Erenmalm, Sofia
PublisherLinköpings universitet, Logopedi, Linköpings universitet, Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, Logopedi, Linköpings universitet, Hälsouniversitetet
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds