Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare. Sådana klassbytenantas skapa omkostnader för entreprenören p.g.a. hackigare (mer tidskrävande)produktion. Valet av antal bergklasser beror därför på den totala kostnaden avklassbytena och den vinst (minskning i förstärkningskostnad) som görs vid ökning avantal bergklasser.För att simulera konsekvenserna av geologiska osäkerheter skapar detta arbetevariationer av FS ingenjörsgeologiska prognos. Utifrån dessa ”nya” varieradeprognoser beräknas en ny förstärkningsmängd och en ny förstärkningskostnad.Variationerna av prognosen utförs enligt statistiskt lognormalfördelade metoder ochdetta leder till att förstärkningskostnaderna får en viss spridning. Utifrån dennaspridning erhålls ett mått på förstärkningskostnadernas förändring vid antagnavariationer av prognosen.Resultatet visar att ett större antal bergklasser leder till lägre förstärkningskostnadermen samtidigt ökade antal klassbyten. Dock fastän klassbytekostnaderna tas i hänsynär det ekonomiskt fördelaktigare att öka antal bergklasser. För samma antalbergklasser som antagits för Förbifart Stockholm bör det vara möjligt att sänkaförstärkningskostnaderna med ca 3 % vid tillämpning av anpassade bergklasser.Vad gäller geologiska osäkerheter uppvisas ett tydligt samband mellan ökningen avförstärkningskostnaderna och andelen låga Q-värden. Slutsatsen är att detaljeradeundersökningar av områden med normal bergkvalité inte bör prioriteras då måttligaskillnader i denna bergkvalité spelar mindre roll på förstärkningskostnaderna. Detsom kan påverka förstärkningskostnaderna mest är zoner och områden som inte harupptäckts och består av mycket dålig bergkvalité, därför bör förundersökningenfokusera på att lokalisera sådana områden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-33863 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Halabi, Fadi |
| Publisher | KTH, Jord- och bergmekanik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete Jord- och bergmekanik, 1652-599X ; 11/03 |
Page generated in 0.0021 seconds