Introduktion: I Sverige dör 90,000 individer årligen varav cirka 80% bedöms vara i behov av palliativ vård. Patientgrupperna med störst behov av palliativ vård är bland annat cancerpatienter, demenssjuka och hjärt- och kärlsjuka personer. Då fler lever allt längre liv på grund av den utvecklade sjukvården har positiva vårdupplevelser blivit ett viktigt mål för både anhöriga och patienter. Forskning visar att det finns vissa aspekter med den palliativa vårdprocessen som påverkar anhörigas upplevelser, både positivt och negativt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av den palliativa vården. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Arbetet använder Joyce Travelbees omvårdnadsteori human-to-human relationship model of nursing som teoretisk referensram. Resultat: Två huvudkategorier och tillhörande underkategorier identifierades: Livsförändringar och Att vara delaktig i vården. Livsförändringar beskrev upplevelser av att vara en hängiven följeslagare som anhörig till den palliativa patienten, hur sociala relationer påverkades av nya prioriteringar i livet, de anhörigas önskan att vara delaktig i omvårdnadsprocessen samt hur vården i livets slutskede såg ut. Att vara delaktig i vården beskrev anhörigas behov av stöd och kommunikation under vårdprocessen, vikten av adekvat information från vårdgivare och kunskap om medicinska aspekter samt vårdkvalitetens och miljöns betydelse för vårdupplevelsen. Slutsats: Anhöriga visade sig ha olika upplevelser av den vård som deras sjuka familjemedlemmar fick. I de flesta fall var upplevelserna främst negativa och många önskade att majoriteten av alla vårdaspekter förbättrades för deras närstående skull. Brister i kommunikationen och vårdkvaliteten var två av de mest förekommande problemområdena de deltagande anhöriga hade varit med om. Det finns ett behov av förbättrad kommunikation från läkare samt inkluderande av närstående inom vården för att vårdkvaliteten ska förbättras. / Introduction: In Sweden, nearly 90,000 individuals die annually, of which approximately 80% are in use of palliative care. The patient groups with the greatest need for this care are patients with cancer, dementia, and cardiovascular diseases. As more people live a longer life due to the developed healthcare system, significant care experiences have become an important goal for both relatives and for the patient. Research shows that there are certain aspects of the palliative care process that affect relatives' experiences, both positively and negatively. Aim: The aim of this literature review was to describe relatives' experiences of palliative care. Method: A literature review with a descriptive design based on ten original qualitative scientific articles retrieved from PubMed and CINAHL. The overview uses Joyce Travelbees nursing theory human-to-human relationship model of nursing as a theoretical frame of reference. Results: Two main categories and associated subcategories were identified: Life changes and To be involved in care. Life changes described experiences of being a devoted companion for the palliative patient, how social relationships were affected by new priorities in life, the relatives' desire to be involved in the process and what end-of-life care looked like. To be involved in care, described relatives' need for support and communication during the care process, the importance of adequate information from care providers and knowledge of medical aspects, as well as the importance of care quality and the environment for the care experience. Conclusion: Relatives were found to have different experiences of the care which their sick family members received. In most cases, the experiences were negative, and many wished that most of all aspects of care were improved for the sake of their loved ones. Shortcomings in communication and the quality of care were two of the most common problem areas the participating relatives had experienced. There is a need for improved communication skills from doctors and nurses as well as the inclusion of relatives in care, to improve the quality of care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-519409 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Zwiefelhofer, Clara |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds