Bakgrund: En främre korsbandsskada med följd operativ-, eller konservativ behandling kan vara en utmanande process för en idrottare och kan leda till en lång, ofrivillig frånvaro från fotbollsspel. Flera studier behandlar olika typer av idrottsskador på ett biomedicinskt och psykologiskt plan. Det råder däremot brist på forskning rörande hur olika upplevelser under en rehabilitering kan påverka en spelares self-efficacy och rörelserädsla. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fotbollsspelares upplevelser under rehabiliteringen av en främre korsbandsskada har påverkat deras nuvarande self-efficacy och rörelserädsla inom sin idrott. Metod och design: En kvalitativt explorativ design har valts och semistrukturerade intervjuer med totalt fem studiedeltagare har tillämpats för insamling av data. Samtliga intervjuer genomfördes i mjukvaran Zoom och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna uttryckte både homo- och heterogena upplevelser under rehabiliteringen. Fysioterapeutens vägledning och socialt stöd från omgivning visade sig variera mellan deltagarna, samtidigt som en stark motivation yttrade sig hos majoriteten. Efter återgång till fotboll visade det sig att trygghet och oro skiljde sig mellan deltagarna, samtidigt som undvikandebeteende kunde utläsas hos samtliga individer. Konklusion: Studiens resultat visar att det kan antas finnas ett samband mellan en idrottares upplevelser under rehabiliteringen och dess påverkan på self-efficacy och rörelserädsla efter återgång till fotboll. Studiedeltagarna som uttrycker sig har haft goda rehabiliteringsupplevelser beskriver tankar som kan tolkas som högre self-efficacy och mindre rörelserädsla jämfört med resterande deltagare. Samtidigt uppvisar de andra med sämre upplevelser mer otrygghet, rädsla och passivitet vid fotbollsspel. / Background: An injury of the anterior cruciate ligament with operative or conservative treatment might be a challenging process for athletes and could lead to a long involuntary absence from football. Many studies research different types of sport injuries on a biomedical and psychological level. However, there is a lack of research regarding different experiences during a rehabilitation process and its effect on a player’s self-efficacy and fear of movement. Purpose: To investigate how football player’s experiences during the rehabilitation of an anterior cruciate ligament injury have affected their current self-efficacy and fear of movement. Method and design: A qualitative exploratory design has been chosen and semi-structured interviews with a total of five participants have been applied for the collection of data. All interviews were conducted in the Zoom software and were analyzed through a qualitative content analysis. Result: The informants expressed both homo- and heterogeneous experiences during the rehabilitation. The physiotherapist’s guidance as well as social support turned out to vary between the participants, while a strong motivation was expressed by the majority. After returning to football, the feeling of security and anxiety differed between the participants, while avoidant behaviour was shown in all individuals. Conclusion: The results of the study show that it can be assumed that there is a connection between an athlete’s experiences during rehabilitation and its impact on self-efficacy and fear of movement after returning to football. Participants who express positive rehabilitation experiences tend to show higher self-efficacy, while individuals with worse experiences show more insecurity, fear and passivity.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-465141 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Rundberg, Kasper, Svärdh, Emil |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0134 seconds