Climate change and its impact can be seen in a multitude of ways. Earlier spring migration is one and has been observed in several bird species. This can be a result of phenological change amongst migrant birds who rely on photoperiod and climatic conditions to time their autumn and spring migration as weather is not a sufficient nor reliable way of understanding the temperature at their summer habitats from their wintering grounds Many birds with breeding grounds in Sweden are known to migrate, either fully (short or long-distance migrants) or partially (partial migrants). Passerine birds are the largest of the avian class, making up approximately two thirds of all bird species. This makes them great study subjects for many different areas of biological studies such as ecology. Among the passerines are the warblers, a group of songbirds whose migration patterns have been studied previously. This study aims to test if there has been an advancement of spring arrival of six warbler species (willow warbler (Phylloscopus trochilus), wood warbler (Phylloscopus sibilatrix), sedge warbler (Acrocephalus schoenobaenus), reed warbler (Acrocephalus scirpaceus), lesser whitethroat (Sylvia curruca), and garden warbler (Sylvia borin)) in two regions of Sweden (north and south). Additionally, I compared the regions to each other and discussed if there are possible connections to climate change. The hypotheses are that 1) the date when migratory birds first arrive to Sweden is earlier than 20 years ago, 2) there is a difference in arrival date amongst the chosen species and 3) a spatial difference in spring arrival between the chosen regions. To answer the hypotheses, data was collected from the citizen science database SLU Artdatabanken with the first date of report from each year over a 21-year period between 2003-2023 for all six species. An ANOVA and Post-Hoc tests were performed in SPSS to answer the hypotheses as well as a Kendall tau-b test and independent samples t-test to confirm the results of the ANOVA and Post-Hoc tests. The results showed that there had not been an advancement in spring arrival and the null hypotheses cannot be rejected. The results of the study are surprising as many other studies are showing the opposite effect. This could be due to how the data was collected (only first reported date and not an average), or that the climate at their wintering grounds have not changed enough during the last 20 years to generate phenological change as well as not requiring to match certain events. To further our understanding of phenological change and migration across species, studies at wintering grounds would be beneficial. / Effekten av klimatförändringarna kan ses på många olika sätt världen över. Tidigare vårankomst är en av dem och kan observeras hos flertalet flyttfåglar. Det kan vara ett resultat av fenologisk förändring hos flyttfåglar som använder sig av fotoperioder och klimatet för att tidsanpassa sin migration då vädret vid övervintringsplatserna inte är en pålitlig källa att använda sig av för flytt. Många häckande fågelarter migrerar, antingen långa sträckor (långdistansmigrerande fåglelarter), eller kortare sträckor (kortdistansmigrerande fågelarter). Den största klassen av fåglar är tättingar som uppgör cirka två tredjedelar av alla fågelarter. Detta gör dem utmärkta för diverse biologiska studier, däribland ekologi. Bland tättingarna finns sångare vars migrationsmönster studerats tidigare. Syftet med denna studie är att se om sex arter av sångare som flyttar långa distanser (lövsångare (Phylloscopus trochilus), grönsångare (Phylloscopus sibilatrix), sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus), rörsångare (Acrocephalus scirpaceus), ärtsångare (Sylvia curruca), och trädgårdssångare (Sylvia borin) återvänder till Sverige tidigare än förut, och se om det finns någon skillnad mellan de nordliga och sydliga regionerna. Hypoteserna är att 1) fåglarna ankommer tidigare nu än vad de gjorde gör 20 år sedan, att 2) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan fågelarterna, och att 3) det finns en skillnad i ankomstdatum mellan de olika regionerna. För att besvara hypoteserna användes data insamlad från SLU Artdatabanken. Där valdes den första observationen från varje år under en 21-åring period (2003–2023) för alla fågelarter. En ANOVA och Post-Hoc test utfördes samt Kendall tau-b test och Independent sample’s t-test för att kontrollera resultatet av ANOVA och Post-Hoc testerna. Resultaten visade att fåglarna inte anlände till Sverige tidigare än för 20 år sedan, och noll-hypotesen går därmed inte att förkasta. Resultaten är förvånande då de inte överensstämmer med majoriteten av litteraturen. Anledningen till resultaten kan vara vilken data som användes (enbart första inrapporteringen och inte genomsnittet), att klimatet där de häckar under vintern inte förändras tillräckligt för att generera en förändring i fenologin, eller att förändringen inte leder till en favorisering av tidigare ankomst för att matcha händelser. För att öka vår förståelse kring fenologisk förändring samt migration av flertalet arter, hade studier vid övervintringsplatser varit ett bra första steg.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-99930 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Brantefjord Magnusson, Alice |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds