<p>I och med den nya utlänningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse på egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehållstillstånd, med könsrelaterade asylskäl bedömdes tidigare enligt bestämmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krävs för skydd enligt de båda bestämmelserna är densamma. Fram till lagändringen har könsbestämmelsen tillämpats i mycket begränsad utsträckning. Sökande har i stor uträckning istället erhållit uppehållstillstånd på humanitära grunder. Ofta har andra skyddsgrunder varit relevanta och de könsrelaterade aspekterna har sällan varit ensamt avgörande för bedömningen. Det finns fördelar för den utlänning som erhåller flyktingförklaring jämfört med den som får uppehållstillstånd med hänvisning till någon av de övriga skyddsgrunderna. Det är därför viktigt att asylansökningar prövas enligt den bestämmelse som ger individen det starkaste skyddet. Utöver de förändringar som framgår av den ändrade lagtexten, kommer ny praxis att utvecklas. Ansökningar som tidigare bifallits enligt tortyrbestämmelsen på grund av det starkare skyddet kommer nu att falla in under flyktingbestämmelsen. Risken finns dock att Migrationsverket, i syfte att anpassa skyddsgrunden till den unika situationen inte till fullo bidrar till att skapa en uniform praxis. I denna utveckling kan Migrationsverkets riktlinjer spela en avgörande roll.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:oru-1666 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Blixt, Erika |
| Publisher | Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds