<p><strong><p>Syfte och frågeställningar</p></strong><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p><p>1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?</p><p>2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Studien är en kvantitativ enkätstudie. Vår undersökningsgrupp är utexaminerade hälsopedagoger från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm mellan åren 2002 och 2008. Vi har vänt oss till de studenter som själva anser att de arbetar med ett hälsoinriktat arbete vid tiden för enkätstudien och resultatet bygger på 50 st enkätsvar.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Övervägande delen av respondenterna tyckte att deras hälsopedagogexamen varit betydelsefull för deras aktuella anställning. 62% av dessa hade läst en eller flera andra utbildningar som också varit betydelsefulla. Inom arbetsområdet fysisk aktivitet/motion fanns hela 16 st olika utbildningskategorier som varit meriterande för anställningen. Inom andra arbetsområden, så som styrdokument och alkohol, var det inte alls lika vanligt med så många utbildningskategorier. Det mest förekommande arbetsområdet man arbetade inom var fysisk aktivitet/motion samt stress. Privat arbetsgivare var vanligast. Att arbeta på individnivå och inom åldersgruppen 31-64 år var det vanligaste. Den dominerande målgruppen var personal på en arbetsplats eller särskilda yrkeskategorier samt frivilliga klienter.</p><strong><p>Slutsatser</p></strong><p>Hälsopedagogens arbetsmarknad tycks vara en blandning mellan både breda och smala kvalifikationskrav. Hälsopedagogens arbetsmarknad verkar inte fullt ut motsvara den kompetens man får av en högskoleutbildning till hälsopedagog. Med en kompletterande utbildning är chanserna bättre att möta denna arbetsmarknad. Hälsopedagogen arbetar i huvudsak mot arbetsplats med rådgivning i syfte att åstadkomma beteendeförändring.</p></p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-928 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Furu, Anna-Maria, Trebska, Kamila |
| Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | C-uppsats Lärarprogrammet, ; 58:2008 |
Page generated in 0.0018 seconds