Fokus i denna magisteruppsats har varit lärares uppfattningar kring Skolverkets krav (2017), gällande utökad digitalisering i undervisningen, vilket i sin tur kräver utökade digitala kunskaper hos lärarna. I form av en intervjuguide har kvalitativa intervjuer genomförts på en kommunal vuxenutbildning i Västra Götaland. Fem lärare på skolan intervjuades, där intervjuerna fokuserade kring frågeställningar om begreppen digital kompetens, känslor och tankar inför det utökade kravet, samt upplevelser av stödet från skolledningen i digitaliseringsprocessen. Studien genomfördes med hjälp av en fenomenografisk metod, vilket innebar att datamaterialet granskades för att hitta mönster som kunde kategoriseras, vilka i sin tur utformades till olika teman. Målet med denna metod var också att försöka hitta det outtalade, det som "sägs mellan raderna". I resultatet framkom tydligt att det fanns fem faktorer som behövde samspela för en lyckad utökad digitalisering; tid, kollegialt lärande, digitala verktyg, digital kompetens och fortbildning. Lärarna upplevde att de behöver mer tid för att implementera ökad digitalisering i undervisningen och för det krävs mer fortbildning. Lärarna var övervägande positiva till utökad digitalisering, men det outtalade kom också fram i resultatet i form av olika känslor hos de intervjuade lärarna. Känslorna handlade om frustration, oro och trötthet inför tankar om hur tiden ska räcka till för allt, att de ibland fick känslan av att de är "ett steg fram och två tillbaks". / The focus of this master thesis have been the perception of teachers about Skolverkets requirements (2017), regarding extended digitizing in the education, which in turn requires an extended digital knowledge with the teachers. Qualitative interviews have been conducted at a public school for adults in Västra Götaland, Sweden. Five teachers at the school were interviewed regarding the concept of digital competence, feelings before the extended requirements and the further training needed. This study was done with a phenomenographic method, which means the data was studied to find patterns which could get categorized, which in turn was made into different themes. The goal with this method was also to find what is unspoken, the things that are "said between the lines". In the results it was clear that mainly five factors affect extended digitizing; time, collegial learning, digital tools, digital skills and further education. The teachers felt like the needed more time to implement extended digitizing and that more education is needed. The teachers were predominantly positive towards extended digitizing and the unspoken did also emerge in the results in form of different feelings with the teachers. The feelings were about frustration, worry and tiredness about how time will suffice for everything, that they sometimes got the feeling of it being "one step forward, two steps back".
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-16063 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Skoglund, Anette |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds