Lågtempererade värmekällor som ytvatten och borrhålslager kan i samverkan med en värmepump ses som outnyttjade energikällor. En sjö- och borrhålsbaserad anläggning kan ha en hög total effektivitet om både värme och kylbehov finns och en stor fördel är att frikyla kan användas från sjö och borrhål under delar av året. Kungsbrohuset byggdes 2008 - 2010 med målsättningen att bli världens mest energieffektiva kontorsbyggnad. Mer specifikt var målsättningen att köpt energi skulle vara hälften av boverkets regler. Av den totala bruksarean på 27 000 m2 utgörs ca 19 500 m2 av kontorsyta. Anläggningen värms och kyls huvudsakligen av en värmepump med en värmeeffekt på 350 kW. Vintertid används värmepumpen för både värme och kyla då ett stort kylbehov även finns under uppvärmningssäsongen till serverrum mm. När värmepumpen inte räcker till så används fjärrvärme och fjärrkyla/sjökyla för att täcka behovet. Vid byggnationen installerades en ledning mellan kungsbrohuset och centralstationen för att på centralstationen utnyttja frikyla från sjön samtidigt som kungsbrohuset fick möjligheten att utnyttja värmen i köldbärarreturen. Målet med studien var att utvärdera anläggningen med fokus på tre huvudsakliga frågor. Att undersöka om värmepumpen har högsta möjliga temperatur på förångningssidan vintertid var den första. Den andra frågan var om frikyla från sjön utnyttjades optimalt. Den tredje frågan var att jämföra den projekterade energianvändningen med det verkliga utfallet. Studien utfördes genom besiktningar på plats, insamling av energistatistik samt att studera anläggningen genom driftdator, driftkort, flödesscheman etc. Vintertid så har den egna köldbärarreturen använts nästan uteslutande som värmekälla till värmepumpen då dess temperatur är högre än borrhålslagrets. Utnyttjandet av frikyla från sjön har inte fungerat optimalt då fjärrkyla har använts under vintermånaderna trots att sjöns temperatur är låg. Detta kan åtgärdas genom omprogrammering av villkor för aktivering av frikylan. Jämförelsen mellan projekterad köpt fastighetsenergi på 47 kWh/m2, år med det verkliga utfallet visade att användningen är något högre i verkligheten och hamnade på 55 kWh/m2, år efter att processkylan räknats bort då den inte räknas som fastighetsenergi. Anläggningen är totalt sett väldigt effektiv och har en mycket låg användning av köpt energi. Att kylbehov finns även vintertid gör att värmepumpens effektivitet blir maximal då nyttig energi utnyttjas på båda sidorna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-24548 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lomrén, Erik |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds