Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta. Social konstruktionism tillämpas som vetenskaplig utgångspunkt i studien, vilken även används som ett teoretiskt begrepp i samspel med rollteori och genusteorier samt handlingsutrymme med lagstiftning. Resultatet visar att det förekommer skillnad i bedömning mellan vinjetterna, där samma egenskap upplevs olika beroende på förälderns könstillhörighet, vilket kan tyda på att synen på mödrar respektive fäder är olika. Det framkommer även att brister framhävs tydligare än förmågor samt att mödrar riskerar att anklagas för bristande omsorg av barn, men att det ändå är mödrar som har fördel i barnavårdsutredningar. Det kan medföra ojämlika bedömningar, där en anledning till åtskillnader och framhävandet av brister kan vara det snäva handlingsutrymmet som socialarbetarna befinner sig i. / The aim of this study was to examine how social workers on child and youth department assess a child’s parents based on a fictive case. Further, the aim was also to examine whether there are differences in assessment regarding the parenting skills based on a gender perspective. Finally, the aim was to examine the flexibility that social workers have in relation to their assessment. This study is based on a qualitative vignette methodology including interviews with social workers, where the interviews are based on a constructed case study, which are typical for child welfare investigations. Half of the participant’s interviews are based on one vignette and half on another, but the vignettes are the same except that the parent’s gender is changed with each other. Social constructionism is applied as a scientific base of the study, which is also used as a theoretical concept in interaction with role theory and gender theories and discretion with laws. The results show that there is differences in assessment between the vignettes, where the same characteristics are assessed differently depending on the parent's gender, which may indicate that the experience of mothers and fathers are different. It also shows that flaws are emphasized more clearly than abilities and that mothers may be accused of lack of care of the children, but still mothers have advantage in child welfare investigations. This can cause unequal assessments, where a reason for differences and the emphasis of flaws may be the tight discretion that social workers find themselves in.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-30530 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Franzén, Monika |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds