Bakgrund: Andelen av den svenska befolkningen som rapporterade psykiska problem har ökat under de senaste decennierna och särskilt de senaste åren, vilket bekräftar betydelsen av att monitorera den psykiska hälsan i befolkningen. Syfte: Att undersöka förekomsten av psykiska problem i en population av svenska vuxna, och att analysera de oberoende sambanden mellan de demografiska och socioekonomiska förhållandena och mellan självskattat psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning. Metod: Studien baseras på den senaste undersökningen Liv och Hälsa (2022) som hade 35 169 deltagare av båda könen och från 55 kommuner i Mellansverige. Deskriptiv statistik användes för att besvara den första forskningsfrågan. Binära logistiska regressionsanalyser gjordes för att besvara den andra forskningsfrågan. Resultat: Kvinnor rapporterade sämre resultat för alla mentala variabler. Unga deltagare (18–29) inom varje kön rapporterade de högsta andelarna för de diagnostiserade problemen, för att ha psykisk påfrestning och inte ha bra psykiskt välbefinnande och för de allvarliga symtomen av nästan alla psykiska problem. Faktorer som var starkt och oberoende associerade med psykisk påfrestning och psykiskt välbefinnande var: Att ha blivit förringad under de senaste tre månaderna, att sakna socialt stöd och att sakna ett förvärvsarbete. Slutsats: Intressenter bör ägna mer uppmärksamhet åt kvinnors och ungas psykiska hälsa och åt de demografiska och socioekonomiska förhållandena som potentiella områden för intervention och förebyggande insatser. Mer forskning rekommenderas för att förbättra kvinnors och ungas psykiska hälsa och för att få en bättre förståelse av faktorerna som associeras med psykisk hälsa. / Background: The proportion of the Swedish population that reported mental problems has increased during the last decades and especially the last few years, which confirms the importance of keeping track of mental health in the population. Aim: To investigate the prevalence of mental problems in a population of Swedish adults, and to disentangle the independent associations between the demographic and socio-economic conditions and self-rated mental wellbeing and psychological distress. Method: The study is based on the most recent Life and Health survey (2022) which had 35 169 responders from both genders and from 55 municipalities in central Sweden. Descriptive statistics was used to answer the first research question. Binary logistic regression analyses were done to answer the second research question. Results: Women reported worse results for all of the mental variables. Young participants (18-29) within each gender reported the highest proportions for the diagnosed problems, for having psychological distress and not having good mental wellbeing and for the severe symptoms of almost all of the mental problems. Factors that were strongly and independently associated with psychological distress and with mental wellbeing were: Being belittled in the last three months, lacking social support and lacking a paid job. Conclusion: Stake-holders should pay more attention to women's and youth's mental health, and to the demographic and socio-economic conditions as potential areas for intervention and prevention. Further research is recommended to enhance the mental health of women and youths, and to get a better understanding of the factors that are associated with mental health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-504069 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Naji Alhayek, Mhd Nizar |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds