Unaccompanied children are at greater risk of developing mental illness, compared with children who have migrated with guardians. Several of the unaccompanied children who came to Sweden in 2015 turned 18 before they received a decision in their cases. They therefore were considered adults and were at risk of deportation. Changes in the law by SFS 2018:755 and SFS 2018:756 was introduced to give the young adults another opportunity to stay. The main purpose of the present study was to shed light on young adult’s, previously unaccompanied children’s, experiences of mental health in general, and to discover how the law changes has affected the mental health specifically in the county of Västmanland. A sub purpose was to discover the need for support. The study had a qualitative approach and consisted of 10 interviews with young adults who came to Sweden as unaccompanied minors. A manifest content analysis resulted in four categories; life in limbo, high demands and no control, support and help, and strategies for coping with everyday life. The results indicate that the uncertainty has contributed to worsening mental health. Furthermore, the law changes and the circumstances, such as lack of housing and time pressure, seem to have contributed to even more stress and anxiety. Lack of support may have worsened the already vulnerable situation. The young adults do not request any particular support at present. However, it appears they are experiencing difficulties finding employment, which is one of the demands by the new law. / Ensamkommande barn har större risk att drabbas av psykisk ohälsa, jämfört med barn som migrerat med vårdnadshavare. Till följd av långa handläggningstider hann flera av de asylsökande barnen som kom till Sverige under 2015 fylla 18 år innan de fått beslut i sina ärenden. De betraktades därav som vuxna, varför många riskerade utvisning. Den nya gymnasielagen infördes för att ge dem chans att stanna. Lagen innebar dock svåruppnåeliga krav för de redan utsatta ungdomarna. Föreliggande studies huvudsyfte var att belysa unga vuxnas, tidigare ensamkommande barns, upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa generellt, och hur den nya gymnasielagen har påverkat den psykiska hälsan hos individerna specifikt i Västmanland. Ett delsyfte var att kartlägga vilket behov av stöd de anser att de har behövt och hur behovet ser ut framgent. En kvalitativ ansats tillämpades för genomförandet. Studien utgörs av 10 intervjuer med unga ensamkommande. En manifest innehållsanalys av det insamlade materialet resulterade i fyra kategorier; liv i limbo, höga krav och ingen kontroll, stöd och hjälp samt strategier för att klara vardagen. Resultatet tyder på att ovissheten som har präglat ungdomarnas tillvaro har bidragit till försämrad psykisk hälsa. Vidare tycks den nya gymnasielagen och de bristande förutsättningarna, såsom avsaknad av bostad och orimlig tidspress, bidragit till än mer stress och oro. Bristande stöd från myndigheter med flera kan ha försvårat den redan utsatta situationen för det ensamkommande unga. De unga vuxna efterfrågar i nuläget inget specifikt stöd. Dock framkommer att de upplever svårigheter att erhålla en fast anställning, vilket är ett krav i den nya gymnasielagen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-477624 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Johnsson, Sara |
| Publisher | Uppsala universitet, Folkhälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds