Acid sulphate soils is a wide spread problem along the northern coast of Sweden. This is causing great damage through low pH and leaching of metals out into the streams. These soils are estimated to be found in several places in Sweden but also in many other areas in the world. One of these areas in Sweden that are believed to contain these sediments is Mälardalen. The purpose of this study is to evaluate the extension of the acid sulphate soils in this area. This has been accomplished through measurements of pH in the field as well as laboratorial work such as measuring the organic substance in the soil. The soils sulphur content was also analysed in a number of the samples. A total of 29 places has been visited in the area. The examination has been done as a pilot survey for the SGU. The study wanted to confirm if the acid sulphate soils are a problem in Mälardalen and if there is a connection between the soils that has a high organic matter and by what time they were deposited, and that those attributes would be a link to a low pH. The results is indicating that there is some correlation, mainly when it comes to soils with high organic content that has been deposited around 1000 years ago. With these quality’s the probability is going to be higher to find a soil that has a low pH. When examining diagrams showing these relations, we get an R-square value for the trend lines from both cases showing a correlation of 30%. This give us the indication that there are also other factors which will affect the pH. In this study the pH has been used as an indicator to where acid sulphate soils could be located. One cannot say that a high pH will exclude the possibility for a soil to become an acid sulphate soil, in the cases where the oxidized zone is small or absent. To ensure this fact, the soil will need to be oxidized as well as analysed to establish the sulphur content in the sample. This thesis has not shown any difference when it comes to the potential of acidification caused by these soils and the event of different kinds of sulphur compounds in Norrland and Mälardalen. According to our fulfilled literature studies the main difference are supposed to lay in the variation of the grain size in the different kinds of sediments. Air diffuse slower into a soil with a high content of clay compared to a soil with more silt. Clay may also have a bigger buffer system though high CaCo3 content or a high cation exchange capacity. The samples from the sites of Brantshammar, Kungsängen and Hova got time to oxidize as well as going through a sulphur analysis. Though these examinations as well as evaluations in the field, these sites could be confirmed to be acid sulphate soils. The number of parameters that was analysed for the other sites in this study are said to be too few, and gave inadequate results, and not the amount of information needed to be able to confirm the soils as acid sulphate soils. However, the correlation and the probability did increase with the number of consistent variables. The area would need another survey when there have been findings of acid sulphate soils as well as potential acid sulphate soils in this area. Further investigations can supplement the results from this current study and give a more apparent picture of the area, due to the fact that only a smaller amount of places could be reached within the time range of this survey. / Sura sulfatjordar är ett utbrett problem längs Sveriges nordligaste kust och orsakar skada genom låga pH och urlakning av metaller ut i vattendrag. Ett av dessa områden i Sverige tros vara Mälardalen och syftet med det här arbetet var att undersöka utbredningen utav sura sulfatjordar där. Genom att mäta pH på olika djup ute i fält, analysera organisk halt i labb samt svavelhalt i ett antal prover, så har 29 olika platser i området undersökts. Arbetet utfördes som en pilotstudie åt SGU. Målet var att se om sura sulfatjordar utgör ett problem i Mälardalen, och huruvida det finns ett samband mellan jordar med högt organiskt innehåll, vid vilken tidpunkt då avsättningen bildats och om dessa egenskaper sammanfaller med låga pH. Resultaten tyder på att ett visst samband finns, främst när det gäller högre organisk halt i jorden och områden som torrlagts genom landhöjning under de senaste 1000 åren. Sammanfaller dessa parametrar ökar sannolikheteten för att jorden kommer ha låga pH. I diagram över dessa samband visar R-kvadratvärdet för trendlinjen i båda fallen en korrelation på ca 30 % vilket antyder att det även finns andra faktorer som pH är beroende av. Det ska dock tilläggas att pH i den här undersökningen har använts som en indikator på om en jord kan klassificeras som en sur sulfatjord. På en del platser där pH i nuläget är högt skulle sura sulfatjordar kunna bildas om grundvattenytan sänktes. För att säkerställa detta skulle jorden behöva oxideras och pH mätas igen för att sedan analyseras för att ta reda på svavelhalten. Studien har inte visat någon skillnad gällande försurningspotential till följd av olika sulfidföreningar i Norrland gentemot Mälardalen. Enligt utförda litteraturstudier skall skillnaden i stället främst ligga i kornstorleken hos de olika jordarterna. Luft har svårare att tränga ned i en jord med hög lerhalt än i en siltigare jord. Lera kan också ofta ha en större buffrande effekt genom hög katjonutbyteskapacitet. Tidigare undersökningar visar även att Mälardalens gyttjeleror kan ha ett högre CaCO3- innehåll än normalt, vilket även verkar buffrande. Från platserna Brantshammar, Kungsängen och Hova togs prover som fick oxidera och genomgå svavelanalys. Genom dessa undersökningar, samt bedömning i fält, kunde jordarna med säkerhet fastställas som sura sulfatjordar. Antalet parametrar som analyserats på de övriga platserna i undersökning gav inte tillräckligt underlag för att kunna klassificera jordarna som sur sulfatjord, däremot ökade sannolikheten med antal överensstämmande parametrar. Området skulle behöva undersökas grundligare då det har hittats sura sulfatjordar med låga pH, samt områden som potentiellt skulle kunna bli det i framtiden. Vidare undersökningar kan komplettera resultaten från denna undersökning och ge en tydligare bild över området då endast en mindre mängd platser hann undersökas i denna studie.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-227060 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Bayard, Cecilia, Karlsson Mood, Lisa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Självständigt arbete ; 92 |
Page generated in 0.0022 seconds