Under senare år har allt fler företag börjat intressera sig för verksamhetens påverkan på omvärlden, där ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor uppmärksammas. För att visa sitt engagemang upprättar företagen hållbarhetsredovisningar i allt större utsträckning, som ett tillvägagångssätt för att förhöja känslan av ansvarstagande och öka transparensen mot sina intressenter. Tidigare forskning visar att den svenska hållbarhetsrapporteringen ligger i framkant i förhållande till övriga Europa. Företag som publicerar hållbarhetsrapporter tenderar att tillämpa allmänna riktlinjer för hållbarhetsredovisning, där Global Reporting Initiative [GRI] är det mest vedertagna ramverket. Under år 2014 antogs ett nytt direktiv av Europaparlamentet gällande rapportering av hållbarhet och mångfald, vilket implementerades i Sverige december 2016. GRI har även utvecklats sitt ramverk och infört de striktare riktlinjerna G4 för hållbarhetsredovisningar upprättade från och med år 2015. Studiens huvudsyfte är att undersöka hur den svenska hållbarhetsrapporteringen förändrats mellan åren 2012 och 2015 med avseende på kvalitet och omfattning. Studien ämnar även studera om eventuella trender och utvecklingsriktningar går att observera för de undersökta företagen inom den definierade undersökningsperioden. Hållbarhetsredovisningarna som undersöks är publicerade av de 20, till omsättning, största svenska bolagen registrerade på Nasdaq OMX30 Stockholm. Innehållsanalysen har frambringat resultat som visar en positiv utveckling för svensk hållbarhetsredovisning, där de observerade rapporterna har ökat i kvalitet och omfattning mellan undersökningsperioderna. Resultatet visar att majoriteten av företagen har förbättrat sina hållbarhetsredovisningar sedan första undersökningsperioden, men att det trots detta fortfarande finns en markant skillnad i kvalitet mellan de studerade företagens rapporter. Majoriteten av de undersökta hållbarhetsredovisningarna är upprättade i enlighet med allmänna riktlinjer, där samtliga företag publicerat fristående hållbarhetsrapporter. Hållbarhetsredovisningar som är fristående från årsredovisningen tenderar att uppfylla en högre nivå av kvalitet och publiceras i större utsträckning, än integrerade hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att företag föredrar att redovisa verksamhetens positiva hållbarhetsarbete framför negativ information, där största utvecklingen hittas bland verifierbara variabler och sociala aspekter. Enligt utfallet tenderar företag som tillhör kapitalintensiva branscher, vilka anses vara mer miljöpåverkande branscher, att publicera hållbarhetsredovisningar av högre kvalitet medan personalintensiva branscher har en benägenhet att tillhandahålla rapporter av lägre kvalitet och omfattning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-137472 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lindfors, Anna, Moliis, Fredrika |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds