Introduktion: Oral halitosis är vanligt förekommande, särskilt bland äldre. Oral halitosis kan påverka den sociala hälsan och därmed äldre personers välbefinnande. För att främja en god munhälsa och underlätta interaktionen med andra är det viktigt att motverka oral halitosis. Syfte: Att undersöka självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis hos en 60-årig population. Metod: Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på data från 283 slumpmässigt utvalda 60-åringar från SNAC-B. Data presenteras deskriptivt och genom analys med Pearson's chi-två test, Cochran's Q och McNemar test, Spearmans korrelationstest och logistisk regression. Resultat: Resultatet visade att 30% av den 60-åriga populationen har en självupplevd oral halitosis och 71% hade klinisk bekräftad oral halitosis. Svavelföreningen (CH3)2S var den mest uppmätta svavelgasen som härstammar från extraoral halitosis. Andelen individer med (CH3)2S över referensvärde hade även förhöjda nivåer av CH3SH eller H2S (p<0,001). Ingen statistisk signifikant korrelation kunde påvisas mellan självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis (p=0,174). Konklusion: Både självupplevd och klinisk bekräftad oral halitosis är vanligt bland 60-åringar och ingen skillnad kunde ses mellan könen. Extraoral halitosis var den dominerande orsaken i studiens resultat. Implikationer: För att främja livskvalitet och social hälsa hos äldre individer, är det nödvändigt att oral halitosis uppmärksammas inom tandvården.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-65461 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Klingborg, Evelina |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avdelningen för odontologi och oral hälsa |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds