Bakgrund: Anestesisjuksköterskans främsta uppgift vid traumalarm är att säkra fria luftvägar. Hur anestesisjuksköterskor hanterar dessa situationer är individuellt och vårdandet ställer krav på teamarbete, tydlig kommunikation, ledarskap och möjlighet till debriefing. Tidigare forskning visar att dessa element är viktiga för att skydda patientsäkerheten under traumalarm. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning och hur de hanterar dessa situationer. Metod: Kvalitativ ansats med beskrivande design. Ändamålsenligt urval har använts för att inkludera tio anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; Trygghet i yrkesprofessionen, Teamarbetes betydelse och Debriefing och beskrivna under åtta subkategorier; Att känna sig mentalt förberedd, Att känna trygghet i yrkesrollen, Att behålla lugnet, Att ha ett koncept att följa, Att ha ett tydligt ledarskap, Att ha en tydlig kommunikation, Att få prata med kollegor och att få återkoppling på sin insats, vilka speglade anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning samt hur de hanterade dessa situationer. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna beskrev en mental trygghet i yrkesrollen baserad på tidigare erfarenheter. Teamarbete och tydlig kommunikation var viktigt för samarbetet vid traumalarm. Otydligt ledarskap och brist på struktur bidrog till minskat samarbete. Det framkom även att debriefing med kollegor var betydelsefullt. Formell debriefing och mer tid för återkoppling och traumateamövningar efterfrågades. / Background: The main task of nurse anaesthetists during trauma calls is to secure the patients airway. How they experience and handle these situations are individual and depend on teamwork, communication, leadership and the possibility for debriefing. Previous studies have shown that these elements are of importance to ensure patient safety during trauma calls. Aim: To describe nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls on the emergency room and how they cope with these situations. Method: Qualitative approach and descriptive design was used. Ten nurse anaesthetists from two hospitals in the middle part of Sweden were included. Data were collected through semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. Findings: Based on the data collected three main categories emerged; Confident in the profession, The role of teamwork and Debriefing. These categories were described in eight subcategories; To be mentally prepared, To feel confident in the profession, To keep calm, To have a concept to follow, To have clear leadership, To have direct communication, To talk with colleagues and To get feedback on their efforts. These reflected nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls in the emergency room and how they manage these situations. Conclusion: The nurse anaesthetists described mental confidence in the profession based on previous experience. Teamwork and communication was of importance for the cooperation in the emergency room, while unclear leadership and lack of structure contributed to less collaboration. It also emerged that debriefing with colleagues were of importance. Formal debriefing and more time for feedback were demanded.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-35900 |
Date | January 2021 |
Creators | Härkänen, Mikael, Axelson Johansson, Maria-Therese |
Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds