Studiens syfte är att undersöka lärares definition av och attityder till begreppet historiemedvetande samt vilken betydelse lärare anser att skönlitteratur har och hur den används i undervisningen för att främja elevers utvecklande av historiemedvetande. Syftet konkretiseras med fyra frågeställningar som berör lärares uppdrag att utveckla elevers historiemedvetande och arbete med skönlitteratur. En kvalitativ enkät används för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enkäten distribuerades digitalt till målgruppen för studien som är historielärare för årskurs 4–6. En tematisering av empirin utförs och analyseras sedan utifrån Biestas (2011) tre dimensioner och Rüsens (2005) fyra underkategorier av historiemedvetande. Resultatet tyder på att begreppet historiemedvetande inte är helt lätt för lärarna att definiera men kan trots det kategoriseras enligt Rüsens (2005) fyra kategorier som blir underordnade kategorier av historiemedvetande som stort. Historiemedvetande består av reflekterande förmågor som kan vara svåra för eleverna att utveckla i de fall de inte kan hänga upp sina kunskaper på något de kan relatera till. Resultatet tyder även på att skönlitteraturen kan ha en betydelse i historieundervisningen om det i undervisningen inkluderas ett före, under och efterarbete kring det lästa. Detta visar även på att skönlitteratur som media är ett tidskrävande arbetssätt men är behjälpligt vid elevernas utveckling av ett historiemedvetande. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning SO</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-48421 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Karlström, Emilia, Olsson, Emelie |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0152 seconds