<p>Specialists in ergonomics believe that what is good ergonomics is also goodeconomics for many industrial settings. This relationship between ergonomicsand economics is supported by research on several industrial settings. Thisstudy turns to investigate this relationship within the maritime domain.Shipping naturally faces the same work environment problems as commonlyseen on work places ashore. Additionally, there is however a social and culturaldimension to the work environment in what might be the most globalisedindustry of all.This study is performed as a pilot study to a larger project within theeconomics of maritime ergonomics. The aim of this thesis is to review themajor issues in the research of maritime ergonomics and how cost-benefit ofergonomics is calculated in other domains. Furthermore, the thesis also aims atinvestigate which ergonomic factors that are considered the most important bythe shipping industry itself and if the economics of ergonomics is calculated inthe Swedish shipping industry.The review of scientific literature on maritime ergonomics is divided into threeareas of interest: organisation and management, occupational health and safetyand psychosocial work environment. No studies were found on cost-benefitcalculations within shipping. There are however several methods for evaluationand calculation from other domains. The result of the nine qualitativeinterviews shows a predominant occupation in the area of organisation.Important factors mentioned in the interviews that are believed to affect safety,productivity and well-being include leadership and social skills,communication between and within the shorebased organisation and the vessel,as well as knowledge on several levels. A survey among ten Swedish shippingowners shows that beyond the costs of sick-leave, the shipowners do not on aregular basis calculate the costs and benefits of ergonomics.Further research includes a stakeholder analysis; defining the operativemeasurements of productivity, quality and effectiveness for a maritime setting;an accident analysis and the compilation of Best Practise within shipping.</p> / <p>Specialister inom arbetsmiljöområdet är övertygade om att en bra arbetsmiljöockså är bra för ett företags ekonomi. Detta förhållande mellan arbetsmiljö ochekonomi har påvisats i flera studier inom olika branscher. Den här studienundersöker sambandet mellan en god arbetsmiljö och god ekonomi inomsjöfarten. Inom sjöfarten återfinns naturligtvis samma arbetsmiljöproblem somhos andra branscher men i det som kanske är den mest globaliserade branschenav alla finns det också en framträdande social och kulturell dimension iarbetsmiljön.Den här uppsatsen är utförd som en pilotstudie till ett större forskningsprojektinom sjöfart och arbetsmiljöekonomi. Målet med uppsatsen är att undersökainom vilka områden det forskas på inom sjöfartens arbetsmiljö samt attundersöka hur kostnadsnytta av arbetsmiljö beräknas. Dessutom ämnaruppsatsen undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer som de olika sjöfartsaktörernasjälva anser vara de viktigaste och om branschen själv räknar på arbetsmiljönidag.Granskningen av den vetenskapliga litteraturen om sjöfartens arbetsmiljö äruppdelad i tre områden: organisation och ledarskap, hälsa och säkerhet, samtden psykosociala arbetsmiljön. Inga studier återfanns som berördearbetsmiljöekonomi inom sjöfarten. Det finns däremot ett flertal metoder ochmodeller för ekonomisk utvärdering och beräkning av arbetsmiljöåtgärder frånandra branscher. Resultatet av nio kvalitativa intervjuer visar fokus påorganisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Viktiga faktorer som informanterna anserhar inverkan på säkerhet, arbetsmiljö och produktivitet inkluderar ledarskap;kommunikation ombord och mellan fartyg och landorganisation; och kunskappå olika nivåer. En undersökning hos tio svenska rederier visar att utöverkostnader för sjukfrånvaro räknar företagen inte regelbundet på kostnader ochvinster för arbetsmiljön.Förslag till framtida forskning inkluderar en intressentanalys, att definiera ochbeskriva de operativa rationalitetsmåtten produktivitet, kvalitet och effektivitetför sjöfarten, olycksfallsanalys och sammanställandet av exempel av ”BestPractise” inom sjöfarten.</p>
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-20033 |
Date | January 2009 |
Creators | Österman, Cecilia |
Publisher | Industrial ergonomics |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds