Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka grön klimatanpassning som idé och hur olika aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen resonerar kring och implementerar grönska som ett verktyg för klimatanpassning i nya exploateringsområden såväl som i redan befintliga kvarter. Centralt i detta är att undersöka hur aktörernas kunskap och medvetenhet förhåller sig i jämförelse till övriga aktörer i processen och vetenskapen. Grön klimatanpassning innebär i denna uppsats alla olika former av "gröna" åtgärder i den fysiska miljön som utförs i syfte att mildra effekterna från väderförändringar av ett förändrat klimat. I studien genomfördes dokumentstudier av flera kommunala dokument samt genomfördes intervjuer med tre aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen; Örebro kommun, Örebros allmännyttiga bostadsbolag (Örebrobostäder) samt ett privat fastighetsbolag (Lansa Fastigheter AB) som har börjat etablera sig på den lokala marknaden. Studien visar att det är svårare att påverka fastighetsägare i efterhand och därigenom få till en förändring i ett befintligt kvarter, än vad det är att implementera grön klimatanpassning i ett tidigt processkede. De generella möjligheterna till påverkan är delvis avhängiga det rådande konjunkturläget, då studien visar att det i viss grad finns en positiv korrelation mellan högkonjunktur samt större möjligheter att ställa högre krav på åtgärder och dess kvalitet i byggandet. Det framkommer dessutom av fastighetsägarna att ekonomin generellt sett spelar en liten roll vid byggnation och införandet av grön klimatanpassning. Resultatet av studien pekar också på en varierad medvetenhet hos aktörerna gällande de risker som är kopplade till att utestänga grönska på kvartersmark. En gemensam nämnare för de intervjuade i denna studie är att ingen av dem visar på en riskmedvetenhet som tydligt går i linje med vad det vetenskapliga kunskapsläget pekar på. Istället lyfts risker fram för tråkiga miljöer samt ekonomiska risker såsom skador på fastigheter och minskade konkurrensfördelar. I de strategiska dokumenten nämns emellertid en riskmedvetenhet som tydligare står i paritet med det vetenskapliga kunskapsläget. Studiens resultat visar tydligt att det finns en klart begränsad mängd kunskap om grön klimatanpassning som insats i den fysiska miljön samt att den skiljer sig åt mellan aktörerna. Resultatet visar också att kunskapsöverföring har en nyckelroll för möjliggörandet av grön klimatanpassning. Kunskapen måste förmedlas mellan aktörerna i processen och i synnerhet från vetenskap till kommun. Kommunen är i detta sammanhang en huvudlänk när det kommer till att föra den senaste, aktuella kunskapen vidare i processen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-75177 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Jensen, Karl, Pedersén, Jonathan |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds