Introduktion: Irritable bowel syndrome, IBS, är den vanligaste funktionella tarmsjukdomen och påverkar ungefär 11 % av befolkningen. Forskningsresultat antyder att förändringar i mikroorganismernas sammansättning i tarmen, känd som dysbios, kan spela en roll i uppkomsten och patofysiologin vid IBS. Detta har ökat intresset för behandlingar som fokuserar på att återställa balansen av dessa mikroorganismer genom probiotika. Det finns dock begränsad forskning om effekten av probiotika på förstoppningsdominerad IBS (IBS-c), vilket indikerar ett behov av ytterligare studier på området. Syfte: Att utforska litteraturen angående effekten av probiotika som behandling vid IBS-c hos vuxna. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på sökning av vetenskapliga originalartiklar i Pubmeds sökmotor Medline. Datainsamlingen startade i februari 2024 med inklusionskriterierna RCT-studier om effekten av probiotika vid IBS-c hos vuxna. Sökningen resulterade i 212 artiklar, vars titlar och nyckelord först granskades efter dess relevans för syftet, d.v.s. om de studerade probiotikas effekt på symtomen vid just IBS-c eller inte, och där föll många bort då de bara verkade studera generell IBS. 35 artiklar valdes då för vidare läsning av abstrakt, och slutligen ansågs fem RCT-studier möta inklusionskriterierna för denna litteraturstudie. Resultat: Studie 1, som undersökte två probiotikakombinationer, hade bäst utfall med signifikant förbättring av samtliga IBS-symtom och med trestjärnig signifikansnivå. I studie 2 visades signifikanta förbättringar av buksmärta, uppblåsthet, avföringskonsistens och den sammansatta IBS-poängen men med enstjärnig signifikansnivå. Studie 3 visade en signifikant förbättring av den sammansatta IBS-poängen samt buksmärta men också med en enstjärnig signifikansnivå. Studie 4 visade en signifikant förbättring av buksmärta och livskvalitet med en enstjärnig signifikansnivå, och i studie 5 förbättrades endast avföringsfrekvensen blygsamt i de två olika probiotikagrupperna som testades. Diskussion: En signifikant symtomförbättring av buksmärta jämfört med placebo sågs i alla studier utom en. Bäst utfall hade studie 1 som studerade probiotikakombinationerna L. acidophilus och L. reuteri, och L. plantarum, L. rhamnosus och B. lactis mot placebo, som visade signifikant förbättring av samtliga symtom (buksmärta, uppblåsthet, gasbildning, förstoppning och negativ livskvalitet). Svårigheten att dra säkra slutsatser från de granskade studierna beror på svagheter i studierna, olika deltagarantal, låga signifikansnivåer, hög placeboeffekt och variationer i undersökta probiotikastammar. De olika utfallen i studierna ger anledning att tro att effekten av probiotika är beroende av vilken typ av probiotika som testas. Slutsats: Probiotika hade signifikant effekt på buksmärta och avföringskonsistens, men inte på uppblåsthet, gasbildning, livskvalitet eller den sammansatta upplevelsen av IBS-symtom. Variationen i studiernas probiotikaarter och doser, tillsammans med små studiepopulationer och metodologiska svagheter, gör det svårt att avgöra vilken probiotika som är mest effektiv mot IBS-c-symtom. För att kunna dra säkra slutsatser krävs fler och större studier med standardiserade metoder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-131032 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Olsson, Jennifer |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds