Känslan av den nationella tillhörigheten/nationell identitet hos ungdomar med utländsk härkomst studerades. Undersökningens syfte var att studera ungdomarnas känsla av nationell tillhörighet och faktorer som sammanhänger med denna känsla. Undersökningen har en positivistisk grundsyn. Ramen för den teoretiska förklaringsmodellen består av konfliktteori och dialektiskt synsätt. Studien är genomförd som en enkätundersökning. Data från 359 elever (årskurs 7-9 och gymnasieelever) från två Storstockholms förorter med högre invandrartäthet än riksgenomsnittet samlades in och bearbetades. Studien visar att drygt hälften av de tillfrågade inte känner sig vara svenskar. Studien visar positiva signifikanta korrelationssamband mellan ungdomarnas känsla av nationell tillhörighet och graden av umgänge med svenska kompisar, upplevelse av deras kultur som en del av svenska kulturen, den samlade känslan av vikten och värdet av att vara svensk samt negativt signifikant korrelationssamband med att vara född utanför Sverige och synen på religionens betydelse. En logistisk regressionsanalys visar att med hjälp av en modell byggd av de ovannämnda faktorerna kan man predicera 77,5 % av fallen i rätt svarsgrupp och förklara 32-50% av variationen i känslan av nationella tillhörigheten hos ungdomar. / This report presents the results of a survey study about sense of national identity among adolescents with foreign descent. Its objective is to study their sense of national belonging and associated factors with that. The investigation has a positivist ethos. The framework for the theoretical explanation model consists of conflict theory and dialectical approach. The study is conducted as a survey study. Data from 359 students (grades 7-9 and high school students) from two Stockholm’s suburbs with higher immigration frequency than the national average, was gathered in and processed. The study showed that just over half of the respondents did not identify themselves as Swedes. The study showed positive significant correlation relationship between the adolescent’s sense of national belonging and the level of relations with ethnic Swedish friends, experience their culture as part of the Swedish culture, and the collective feeling of the importance and value of being Swedish and negatively significant correlation associated with adolescent’s religious view and being born outside of Sweden. A logistic regression analysis shows that using a model built by the above mentioned factors can predict 77.5% of cases, the correct response group and explain 32-50% of the variation in the sense of national identity among youth.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-126271 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Mehdizadeh, Saber |
| Publisher | Stockholms universitet, Psykologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds