Ett av skolans mål är att forma en undervisning som är likvärdig för alla. Alla elever ska oavsett förutsättningar och behov kunna närvara och delta i undervisningen. Detta mål ter sig på ett skolpolitiskt teoretiskt plan som oproblematiskt. I praktiken förhåller det sig däremot annorlunda. Tidigare forskning visar nämligen att många lärare har svårt att realisera idéen om en inkluderande undervisning. I vilken utsträckning tas då inkludering upp i lärarutbildningarna? Denna studie behandlar hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningarkan inkluderas i idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur kurslitteratur i lärarutbildning behandlar neuropsykiatriska diagnoser och hur elever med dessa diagnoser eller med liknande funktionsnedsättningar kan inkluderas i idrottsundervisningen. Metoden för undersökningen är en innehållsanalys av kurslitteraturen på ämneslärarprogrammen med inriktning mot idrott och hälsa årskurs 7-9 vid Umeå universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Studiens resultat visar att drygt en tiondel av den kurslitteratur som används på de två utbildningarna berör neuropsykiatriska diagnoser och/eller inkludering av elever med liknande funktionsnedsättningar. När kurslitteraturen beskriver neuropsykiatriska diagnoser är det två typer som beskrivs mer detaljerat, och detta görs sällan kopplat till fysisk aktivitet även om kurslitteraturen vänder sig till lärarstudenter i idrott och hälsa. Den kurslitteratur som behandlar inkludering av elever med neuropsykiatriska och liknande funktionsnedsättningar rekommenderar lärare och tränare att se till gruppen som helhet och inte till den avvikande eleven. Om anpassningar av exempelvis aktiviteter, redskap eller miljö behövs för att den eleven med någon neuropsykiatrisk eller liknande funktionsnedsättning ska kunna inkluderas i undervisningen så bör det göras. Däremot bör inte eleven särbehandlas med någon form av specialundervisning, utan delta med den övriga gruppen i så stor utsträckning som möjligt. Mot bakgrund av resultatet dras slutsatsen att lärarutbildningarnas kurslitteratur endast ger ett svagt stöd för blivande lärare att hantera den problematik det innebär att inkludera elever med neuropsykiatriska diagnoser i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-273869 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Hjelm, Fanny |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2014ht01406 |
Page generated in 0.0024 seconds