Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: - Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke? - Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke? - Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke? Metod Vi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år. Utifrån Föreningen GCI:s medlemsregister har vi valt ut medlemmar som examinerats efter 1966 och innan 1986. De flesta av medlemmarna är kvinnor vilket medförde att vi bestämde oss för att enbart undersöka kvinnliga lärare i idrott och hälsa. Enkäterna skickades ut via post till 150 medlemmar i föreningen. Det totala bortfallet var 28%. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Kobasas teori om personlighetsbaserad härdighet. Resultat De yttre, arbetsrelaterade faktorer som framkom som viktiga i undersökningen var trivsel med kollegor, därefter stöd från kollegor och inflytande över arbetsuppgifter. Vilken typ av tjänst idrottslärarna innehar visade sig ha betydelse för trivsel, stöd och inflytande. Idrottslärare med andra uppdrag var de som trivdes bäst, kände mest stöd och inflytande till skillnad från dem som arbetade som idrottslärare med annat ämne, vilka skattat lägst på samtliga områden. Positiva yttre förhållanden var kollegor och friheten i arbetet. De inre, personella faktorer som framkom som viktiga var stöd från familjen och vänner utanför arbetet, att anse sig vara en bra idrottslärare samt att ha en god elev- och föräldrarelation. Ett positivt inre förhållningssätt som framkom som viktigt var elevgruppen i form av trevliga elever och rörelseglädje. De faktorer som lärarna uppgav själva som betydelsefulla för att stanna kvar i yrket var arbetet med barn och ungdomar, idrottsämnets karaktär och det variationsrika arbetssätt det erbjuder samt den egna utvecklingen. Slutsats Enligt Kobasas teori om stresstålighet och personlighetsbaserad härdighet kan betydelsen av de tre komponenterna engagemang, kontroll och utmaning bidra till att kvinnliga idrottslärare stannar kvar i sitt yrke. Engagemang grundar sig i denna studie bl a i att uppskatta arbetet med barn och ungdomar, ägande av sociala resurser och tillit till det egna jaget. Kontroll innebär dels att värdesätta ämnets varierande innehåll, känna inflytande, dels att kunna hantera uppgifterna i sin tjänst. Utmaning kan utifrån empirin beskrivas som det som ämnet idrott och hälsa omfattar, friheten som arbetet innebär och den personliga utvecklingen som idrottsläraryrket ger. Dessa faktorer framträder som betydelsefulla för de kvinnliga idrottslärarnas arbetssituation, vilket enligt vår tolkning bör ha inverkat på att de stannat kvar i sitt yrke.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-272 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Kamf, Cecilia, Samuelsson, Erica |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | C-uppsats Lärarprogrammet, ; 4:2007 |
Page generated in 0.0051 seconds