Information overload is a popular term intimately associated with the information society in which we are now thought to live. This two-year master’s thesis explores perceptions and experiences of this phenomenon through a quantitative study of two groups of academics; on the one hand, academically active information specialists, and on the other, active academics in general. The theoretical framework for this study is based on Orrin E. Klapp’s notion of ‘meaning lag’ and Luciano Floridi’s concept of ‘infosphere’, to provide a context for discussing how and why information overload might develop. The relationship between information overload and ‘information literacy’ is another important point explored as part of this discussion. An international, web-based survey directed at information specialists as well as general academics reveals that information overload is a very common experience for people active in academic settings. A number of statistics are presented regarding how, when and where information overload is usually experienced, as well as the more general information habits and perceptions of the information environment that these groups display. After comparing the two examined groups, the thesis concludes that there are, in fact, no major differences in how these groups perceive and experience information overload and their surrounding information environment. Having an academic interest and specialty in information science is thus not indicative of being able to avoid or even think very differently about information overload. Finally, some relevant research directions are proposed. / Information overload, eller informationsöverflöd, är ett populärt sätt att beskriva en av följderna av det informationssamhälle i vilket vi nu anses leva. Denna uppsats utforskar vilka uppfattningar och erfarenheter som finns av detta fenomen utifrån en kvantitativ studie av två olika grupper av akademiker; å ena sidan akademiskt aktiva informationsspecialister, och å andra sidan, aktiva akademiker i allmänhet. Det teoretiska ramverket för denna studie baserar sig på Orrin E. Klapps begrepp ‘meaning lag’ samt Luciano Floridis tanke om en ‘infosfär’. Dessa skapar tillsammans en kontext för att kunna diskutera hur och varför informationsöverflöd drabbar oss. Relationen mellan informationsöverflöd och informationskompetens är en annan viktig beståndsdel som utforskas i denna diskussion. En internationell, nätbaserad enkätundersökning som författaren utfört bland de relevanta grupperna visar att upplevelsen av informationsöverflöd som ett problem är mycket vanlig i den akademiska världen. Statistik presenteras som åskådliggör hur, när och var de nämnda grupperna upplever ett informationsöverflöd, samt deras informationsvanor och uppfattningar om sin informationsomgivning överlag. Dessa två grupper jämförs löpande i uppsatsen, men resultaten visar på att det trots allt inte existerar några särskilt anmärkningsvärda skillnader dem emellan. De har båda ungefär samma syn på informationsöverflöd och sin informationsomgivning. Slutsatsen blir att en akademisk kunskap om och intresse för informationsvetenskap inte nödvändigtvis innebär att den som besitter detta lyckas undvika eller ens ser annorlunda på fenomenet informationsöverflöd. Uppsatsen avslutas med en diskussion om ett antal relevanta aspekter av informationsöverflöd som framtida forskning med fördel skulle kunna utforska.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-158252 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Blom, Fredrik |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för ABM |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, 1650-4267 ; 539 |
Page generated in 0.0031 seconds