Studien utgår från begreppet inkluderande undervisning kopplat till matematiken igrundskolans tidigare år. Studien är en kvalitativ analys med syfte att ta reda på hurbegreppet uppfattas av undervisande lärare, samt vilken uppfattning som har företräde iskolverksamheten. För att undersöka detta utgår studien från en fenomenografisk ansatsoch analysmodell. Det empiriska underlaget har inhämtats genom digitala enkäter samten intervju. Eftersom antalet respondenter var begränsat blir även generaliserbarhetenav resultatet det. Resultatet visar att inkluderingsbegreppet saknar en gemensamreferensram i hela skolorganisationen, och riskerar därför att urholkas och tappa sinbetydelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är positivt laddat, och att denforskning vi undersökt är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov avsärskilt stöd, men mycket av forskningen pekar på att inkludering ska inbegripa helagruppen med tillgång till allas olikheter, inte bara specialpedagogiska.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-30519 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Kempe, Frida, Johanesson, Emma |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds