Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem som drabbar människor i hela världen. Våldet mot kvinnor är det vanligaste våldet och var tredje kvinna är eller har blivit utsatt för våld. Hälso-och sjukvården har ett ansvar att identifiera dessa utsatta kvinnor för att upptäcka våldet och kunna erbjuda hjälp. Syfte: I den här studien var syftet att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor frågar om våld i nära relationer till kvinnliga patienter. Studien undersökte även vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att ställa frågan om våld och deras bemötande av våldsutsatta kvinnor. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och data samlades in med en enkätundersökning. Det var 46 sjuksköterskor som deltog från två vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Svarsfrekvensen var 65 %. Resultat: En majoritet av sjuksköterskorna ställde sällan eller aldrig frågan om våld i nära relationer till kvinnliga patienter. Tidsbrist, okunskap, kommunikationssvårigheter och svårigheter att få tillgång till enskildhet var faktorer som påverkar ifall frågan ställs eller inte. Det var 65 % av sjuksköterskorna som upplevde att de i viss mån vet hur det ska bemöta en våldsutsatt kvinna. Att ha frågan om våld i nära relationer som standardfråga i ett inskrivningsformulär, ha mer tid för patienten samt få mer utbildning i ämnet skulle enligt sjuksköterskorna öka chanserna för att frågan skulle ställas. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien frågade i liten utsträckning kvinnliga patienter om våld i nära relationer. Därmed missade de sannolikt flertalet utsatta kvinnor. Bättre rutiner på avdelningen skulle troligtvis öka chansen att sjuksköterskor skulle ställa frågan om våld i nära relationer. Till exempel vid ankomstsamtal, så som att ha en fråga om våld i inskrivningsformuläret och att ha samtal utan att patientens anhöriga är närvarande. Förändrade arbetsrutiner som minskar tidspress i arbetet och mer utbildning om våld i nära relationer kan möjligen påverka att fler frågor om våld ställs. / Background: Intimate partner violence, IPV, is a major problem that affects people worldwide. Violence against women is the most common violence and every third woman is or has been a victim of violence. Health services have a responsibility to identify these women and detect violence and offer to help. Aim: The aim of this study was to investigate the frequency of nurses asking about intimate partner violence to female patients. The study also investigated different factors that influenced the meeting with the female patient. Method: A quantitative cross-sectional study with data collected from a questionnaire. There were 46 nurses that attended from two patient wards at the Akademiska sjukshuset in Uppsala. The response rate was 65%. Results: Nurses did rarely or never ask female patient about intimate partner violence. Lack of time, lack of knowledge, communication difficulties and access to privacy were factors that influence whether the question were asked or not. Nurses felt that they some how knew how to respond to the victims of the violence. If the question of intimate partner violence was a standard question in the enrolment form and the nurses were offered more education, the chances are that nurses would ask the questions about intimate partner violence more often to female patients. Conclusion: Nurses in this study didn't or rarely ask female patients about intimate partner violence. Because of that they probably missed out of finding several women that are victims. Better routines at the department during the enrolment, as having the question about intimate partner violence in the enrolment form but also having a private conversation, would probably increase the chances of asking question about intimate violence. Changed routines in the working environment that decrease stress but also offer more education in intimate partner violence could hopefully increase the possibility to ask more questions about intimate partner violence.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-311554 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Aronzon, Hanna, Maja, Persson |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds