Transcriptome reconstruction is an important component in the bioinformatical part of transcriptome studies. It is particulary interesting when a reference genome is missing, highly fragmented or incomplete, since in such situations, a simple alignment (or mapping) would not necessarily tell the full story. One species with such a highly fragmented reference genome is the Norway spruce (Picea abies (L.) H. Karst.) -- a conifer, which is very important for Swedish economy. Given its long juvenile phase and irregular cone setting, the demand of cultivated seeds are larger than the supply. This yields a desire to understand the transcriptomal biology behind the cone setting in P. abies. This thesis presents an introduction to this situation, and the biological and bioinformatical background in general, followed by two papers in which this is applied: Paper I introduces a novel de novo transcriptome assembler, with a focus on recovering isoforms, and paper II makes use of this assembler to be able to detect connections between scaffolds in the P. abies genome. Paper I also studies P. abies var acrocona, a mutant with shorter juvenile phase than the wild type, in order to detect how cone setting is initiated. From differential expression studies of both mRNA and miRNA, a number of genes potentially involved in cone-setting in P. abies were found, and also a set of miRNAs that could be involved in their regulation. / Transkriptomrekonstruktion är en viktig komponent i den bioinformatiska delen av transkriptomstudier. Särskilt intressant är detta när ett referensgenom saknas, är kraftigt fragmenterat eller ofullständigt, ty i dessa situationer skulle inte en vanlig inpassning (eller mappning) kunna berätta allt. En art med ett kraftigt fragmenterat referensgenom är gran (Picea abies (L.) H. Karst.) -- ett barrträd, som är mycket viktigt för svensk ekonomi. På grund av dess långa uppväxtsfas och oregelbundna kottsättning, så är efterfrågan av förädlade fröer större än utbudet. Detta lämnar en önskan att förstå den transkriptomala biologin bakom granens kottsättning. Denna avhandling presenterar en introduktion till denna situation, den generella biologiska och bioinformatiska bakgrunden, följd av två artiklar i vilket detta är tillämpat: Artikel I introducerar en ny de novo transkriptomassembler med fokus på att återskapa isoformer, och artikel II tillämpar denna assembler för att kunna hitta länkar mellan scaffolder (genom-delar som hittills inte kunnat länkas med varandra) i grangenomet. Artikel II studerar även granmutanten acrocona (kottegran), vilken har kortare uppväxtsfas än vildtypen, för att kunna se vad som initierar kottsättning. Från differentiella expressionsstudier av såväl mRNA som miRNA, hittades ett antal gener potentiellt involverade i granens kottsättning, samt några miRNA som kan vara involverade i dess reglering. / <p>QC 2021-02-12</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-290032 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Westrin, Karl Johan |
| Publisher | KTH, Genteknologi, Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-CBH-FOU ; 2021:6 |
Page generated in 0.0025 seconds