Return to search

Dans som normbrytare? : Om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan / Dance as standard breakers? : Boys and girls experiences and perceptions of dance school

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv. Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan? Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning? Metod Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då detta styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Den allmänna inställningen till idrott och hälsa i skolan var positiv, samtliga elever utom en påpekade flera positiva faktorer, som att det är ett skönt avbrott från de teoretiska ämnena och att det är roligt. Erfarenheten av dans skiljde sig åt mellan eleverna trots att de läser efter samma kursplan. Eleverna hade delade meningar om dansens värde. Det var många av pojkarna som hade en likartad uppfattning, detsamma gällde för de flickor som intervjuades. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att dans var meningsfullt. De flesta flickorna uppfattade sig själva som aktiva genom att hjälpa andra i klassen. Flickorna ansåg att det fanns gränser mellan könen medan de flesta pojkarna uppfattade sig själva som aktiva genom att de deltog och gjorde det läraren visade och de ansåg inte att det fanns några gränser mellan könen. Gemensamt för pojkar och flickor var att det var accepterat att dansa med någon av samma kön. Ingen av eleverna uppgav att de hade diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan. Det var inte heller någon av eleverna som uppfattade att skolan hade arbetat med dans som medel för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader genom dans. Slutsats Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Dock var eleverna positiva till att i dansundervisningen arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar då de ansåg att det annars uppstår skillnader mellan könen. Studien visar även att alla elever inte upplever att skolan motverkar stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt. En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. / Purpose and Issues The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of dance, of/from eight high school students, from a standard critical perspective. What characterizes the boys' and girls' experiences and perceptions of dance at school? Does the teaching of dance in school raise awareness and discourage the stereotypical notions of what is considered masculine and feminine according to students' perception? Method The study is based on a qualitative interview survey of eight students coming from different parts of Sweden: Stockholm County, Östergötland County & Skåne County. One of all the schools was a private school and the remaining six schools were municipally run. Four boys and four girls who had read “Idrott och hälsa 1” participated in the study. The students were randomly selected. The selection of the schools was made from a convenience sample, since the selection of the school had to do with availability and contacts. Result The general attitude towards physical education in school was positive, all students except one pointed out several positive factors, for example that it is a nice break from the theoretical subjects and it is fun. Even though they have the same syllabus the experience of dance differed between the students. The students’ views of the value of the dance were divided. Many of the boys had similar ideas, just like the girls who were interviewed had. The girls felt to a greater extent than the boys that dance was meaningful. Most of the girls perceived themselves as active by helping others in the class. The girls felt that there were boundaries between the sexes while most boys perceived themselves as active in that they participated and did whatever the teacher showed them to do and they did not think there were any boundaries between the sexes. Both boys and girls agreed that it was accepted to dance with someone of the same sex. None of the students reported that they had discussed dance in relation to gender stereotypes in school. None of the students perceived that the school had been working with dance as a means to counter stereotypical views about gender differences through dance. Conclusion The study shows that the dance education in school does not contribute in raising the students’ awareness about gender stereotypes. However, the students were positive to work with the raising of consciousness about stereotypes because they felt that it would arise differences between the sexes otherwise. The study also shows that all students do not feel that the school counteracts stereotypical notions of masculinity and femininity. Another aspect that is important to highlight is that the study, based on students' experiences and perceptions, shows that the teacher's role is important because it is the teacher who has the responsibility to encourage discussion about ideas of stereotypes and norms that exist. This is done to raise awareness about and to discourage stereotypes of what is masculine and feminine.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-3614
Date January 2014
CreatorsSköldhammar, Niklas, Wickström, Louise
PublisherGymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete ; 2014:116

Page generated in 0.0026 seconds