Min undersökning har två huvudsyften. Dels är syftet att beskriva varför vårdnadshavare väljer språkbad för sitt barn och dels beskriva hur vårdnadshavare stöder barnets andraspråksutveckling samt hur de önskar att språkbadsdaghemmet ytterligare skulle stöda den. I undersökningen finns även forskningsfrågor som besvarar vilka aspekter som mest har påverkat vårdnadshavares val av språkbad och om vårdnadshavare är nöjda eller missnöjda med sitt val.
Jag samlade in materialet från ett språkbadsdaghem som har arbetat med språkbad i över 20 år och valde en grupp med 5–6 åringar där informanterna redan har haft en möjlighet att vara i kontakt med språkbad och språkbadsdaghemmets verksamhet redan en tid. Materialet till består av 10 vårdnadshavares svar, av vilka 4 är män och 6 kvinnor. Utgående från bakgrundsfaktorer utgör dessa informanter en mycket homogen grupp.
Som insamlingsmetod valde jag att använda mig en enkät. Den gjorde jag med det elektroniska e-lomakes programmet. Enkäten innehöll flervalsfrågor och öppna frågor. Vid planeringen av enkäten använde jag mig av enkäten som gjorts i projektet Begreppsvärldar i svenskt språkbad. Jag gjorde en pilotundersökning och omformulerade enkäten enligt de resultat som jag fick från den.
Resultaten i min undersökning tyder på att vårdnadshavare väljer språkbad främst för att deras barn ska få möjlighet till naturlig språkinlärning. Andra faktorer som hade påverkat informanternas val är ny kännedom om person och kultur, nytta av språkkunskaper i utbildning och på arbetsplats, språkbad som undervisningsprogram samt praktiska orsaker. Så gott som alla informanter var nöjda med sitt val av språkbad. Alla vårdnadshavare berättade att de stöder sitt barns andraspråksutveckling, men variationen i antalet stödformer som används samt de olika stödformerna är stor. Den populäraste stödformen som förekom i min undersökning var umgänget med svenskspråkiga vänner, släktingar och/eller bekanta. Av de stödformer som vårdnadshavare ansåg att språkbadsdaghemmet skulle använda sig mera av, lyftes diskuterandet med barnen starkast fram.
Min undersökning är till sin natur en fallstudie där informanterna i språkbadsdaghemmet utgör fallet. Därför kan undersökningens resultat inte generaliseras. Mina resultat tyder på att vårdnadshavarna uppskattar den informella och implicita inlärningen av ett andraspråk. De är medvetna om de fördelar som kunnandet av svenska språket innebär, värdesätter kommunikationen samt anser att språkbadsdaghemmets verksamhet stöder och utvecklar de aspekter som vårdnadshavarna värdesätter. Med andra ord blir vårdnadshavares förväntningar på många nivåer uppfyllda i daghemmet. / Tutkimuksellani on kaksi päätavoitetta. Toisaalta tutkimuksen tavoitteena on kuvailla, miksi huoltajat valitsevat kielikylvyn lapsilleen ja toisaalta kuvailla, miten huoltajat tukevat lapsen toisen kielen kehitystä sekä millä tavoin he toivovat kielikylpypäiväkodin entisestään tukevan sitä. Tutkimuksessa on myös tutkimuskysymyksiä jotka kertovat mitkä aspektit ovat eniten vaikuttaneet huoltajien päätökseen valita kielikylpy, ja ovatko huoltajat tyytyväisiä tai tyytymättömiä päätökseensä.
Aineisto on kerätty kielikylpypäiväkodista, joka on työskennellyt kielikylvyn parissa yli 20 vuotta ja päiväkodista valitsin 5–6-vuotiaiden ryhmän, koska näin tutkittavilla (huoltajilla) on ollut mahdollisuus olla yhteydessä kielikylvyn ja kielikylpypäiväkodin toiminnan kanssa jo jonkin aikaa. Aineisto koostuu 10 huoltajan vastauksista, joista 4 on miestä ja 6 naista. Taustatietojen perusteella nämä tutkittavat muodostavat hyvin homogeenisen ryhmän.
Aineisto on kerätty lomakkeella, jonka tein elektronisella e-lomake -ohjelmalla. Lomakkeessa oli sekä monivalintakysymyksiä että avoimia kysymyksiä. Lomakkeen suunnittelussa käytin apunani lomaketta, joka on tehty Begreppsvärldar i svenskt språkbad -projektissa. Lisäksi työstin lomakettani esitutkimuksessani saatujen tutkimustulosten perusteella.
Tutkimustulosteni viittaavat siihen, että huoltajat valitsevat kielikylvyn lähinnä, jotta heidän lapsensa saisi mahdollisuuden luonnolliseen kielenoppimiseen. Muita tekijöitä olivat ihmisiin ja kulttuuriin tutustuminen, kielitaidon hyöty koulutuksessa ja työelämässä, kielikylvyn edut koulutusohjelmana sekä käytännön syyt. Lähes jokainen tutkittavista oli tyytyväinen kielikylvyn valintaan. Kaikki huoltajat kertoivat tukevansa lapsensa toisen kielen kehitystä, mutta variaatio käytettyjen tukimuotojen määrässä ja niiden muodossa on suuri. Tutkimuksessani suosituin tukitoimi oli kanssakäyminen ruotsinkielisten ystävien, sukulaisten ja/tai tuttavien kanssa. Niistä tukitoimista, joita huoltajat kokivat kielikylpypäiväkodin käyttävän enemmän, nousi keskustelu lasten kanssa vahvasti esiin.
Tutkimukseni on luonteeltaan tapaustutkimus, missä tutkittavat kyseisessä kielikylpypäiväkodissa muodostavat tapauksen. Tämän vuoksi tutkimustuloksia ei voi yleistää. Tutkimustulokseni viittaavat huoltajien arvostavan informaalista ja implisiittistä toisen kielen opetusta. He ovat tietoisia ruotsin kielen osaamisen eduista, minkä vuoksi he arvostavat kommunikointia. Lisäksi ke kokevat kielikylpypäiväkodin toiminnan tukevan ja kehittävän niitä aspekteja, joita huoltajat arvostavat. Toisin sanoen huoltajien odotuksiin vastataan monilla tasoilla päiväkodissa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:oulo.fi/oai:oulu.fi:nbnfioulu-201306051501 |
| Date | 17 June 2013 |
| Creators | Kurri, A.-L. (Anna-Leena) |
| Publisher | University of Oulu |
| Source Sets | University of Oulu |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Finnish |
| Type | info:eu-repo/semantics/masterThesis, info:eu-repo/semantics/publishedVersion |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, © Anna-Leena Kurri, 2013 |
Page generated in 0.0088 seconds