Föremålet för denna uppsats är det fornsvenska verket Tungulus, sådant det föreligger i handskriften Cod. Holm. D 4a, daterad till 1457. Dess troliga tillkomstplats är Strängnäs. Vid tiden för denna handskrifts tillblivelse var det fornsvenska fyrkasussystemet i upplösning. Uppsatsen beskriver i vilken grad och hur kasussystemet används i Tungulus och jämför resultatet med vad forskningen säger om systemets status vid 1400-talets mitt. Analysen visar att texten bär tydligt vittnesbörd om bortfallsprocessen – att skrivaren var en del av den språkgemenskap som var på väg att lämna kasusbruket. Dock finns en viss konservativ tendens; delar av kasussystemet är alltjämt i bruk, om än vacklande, och enstaka exempel kan uppfattas som arkaiserande. Det vacklande bruket omfattar bl.a. maskulina nominativändelsen -er (eeldher, swarter), bestämda feminina ackusativändelsen -a (siälinä) och adjektivens ackusativändelse -an (diupan). Utjämningen mellan nominativ och ackusativ är långt framskriden men inte undantagslös; här finns flera exempel på former som inte skulle komma att överleva kasusbortfallet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-25403 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hjortstam, Klas |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds