Under de senaste två decennierna har allt fler företag börjat uppmärksamma denkunskapsbaserade synen på organisationer, vilket innebär att kunskapsrelaterade resurservuxit till att anses utgöra basen för konkurrensmässiga fördelar och grunden för framgång imånga företag. Som en gren inom den kunskapsbaserade synen på organisationer harknowledge management, kunskapshantering, växt fram. Kunskapshantering har kommit attomfatta ett helt koncept, vilket inrymmer hur en organisation på olika sätt kan påverkahanteringen av kunskap på ett sådant sätt att det ger fördelar för företaget likaväl som förindividen. Tidigare forskning i ämnet baseras i stor utsträckning på hur stora tjänsteföretagarbetar med kunskapshantering. Dock har betoningen på kunskap vuxit till att idag anses varaen av de viktigaste resurserna i många företag, oavsett storlek eller bransch. Vidare är entendens att produkttillverkande företag börjar erbjuda sina kunder allt större inslag av tjänster,vilket leder till att även sådana företag kan tillämpa liknande kunskapshanteringsstrategiersom ”rena” tjänsteföretag. Det är även tydligt att förutsättningarna i ett litet företag skiljer sigfrån förutsättningarna i ett stort, vilket relaterat till kunskapshantering innebär att sammaforskningsresultat inte är tillämpbart i ett stort som i ett litet företag.Vi ställer oss därmed frågan hur små företag inom elektronisk komponentindustri arbetar medkunskapshantering. Det leder oss vidare till följande syfte: identifiera hur små företag inombranschen elektronisk komponentindustri uppfattar och praktiskt arbetar medkunskapshantering. Ett delsyfte är att presentera rekommendationer och förslag riktade mot destuderade företagen samt företag med liknande verksamheter.För att besvara studiens problemformulering och syften genomförs intervjuer med såvälanställda som chefer i två företag inom elektronisk komponentindustri. Studien baserassåledes på en kvalitativ metod. Då delsyftet är att generera praktiska rekommendationer haruppsatsen ett ledningsperspektiv.Den teoretiska referensramen baseras i huvudsak på en generell modell överkunskapshanteringens beståndsdelar. Modellen belyser olika interna och externaförutsättningar samt hur dessa påverkar företagshantering med kunskapshantering.Teorikapitlet kompletterats med de specifika karakteristika som skiljer små och medelstoraföretag från stora företag. Vidare relateras den generella modellen till förutsättningarna i småoch medelstora företag, vilket utgör grunden för den empiriska undersökningen.Undersökningen visar att kunskapshantering är ett komplext och mycket omfattande begrepp.Trots att de studerade företagen inte använder sig av kunskapshantering i dess formellabemärkelse existerar beteenden och aktiviteter vilka återfinns inom formellkunskapshantering. Kunskapshanteringsstrategier tillämpas således, dock inte genomanvändandet av någon formell terminologi. Vidare visar det sig att hanteringen av kunskap tillstörsta delen ligger inom var individs ansvar, vilket inom kunskapshantering definieras sompersonifieringsstrategi. Båda företagen tillämpar en marknadsorienterad konkurrensstrategi,vilket innebär att den externa omgivningen i stor utsträckning påverkar hur företagen arbetarmed kunskapshantering. Vi finner en motsättning i den personifieringsstrategi som tillämpasoch den marknadsorienterade konkurrensstrategin eftersom att de anställda inte förses medtillräckliga verktyg för att uppfylla sitt ansvar över kunskapshantering. De praktiskarekommendationerna grundas därmed på detta resultat.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-23490 |
Date | January 2009 |
Creators | Svaneby, Natasha, Engman, Linnea |
Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds